Gustavsborg PRE

Inlägg publicerade under kategorin TTeam och TTouch

Av Ann-Britt - 10 april 2010 18:27

De där små Grabbarna Grus, ni vet de som är bröder till Skruttebus, de har börjat bli stora pojkar och intresserade av flickor. Ja, de två minsta vet väl inte egentligen varför de springer vid staketet, men Aciano börjar ana finessen. De fick med sig undertråden i sin hage imorse. Som tur var hade jag hjälp av Emma med utsläppet så vi fick byta hagar och flytta damerna lite längre bort. Rackarns ungar!


Vi jobbade med TTeam ikväll med spanjorskorna och det gick fint.

  


Bianca är som en helt ny häst i ridhuset, fokuserad och jätteduktig. Trots att hon kallar lite till Espera så är det lugnt och inte med spänning i kroppen.
Vi gjorde labyrinten och lite lastnings-förberedande övning. Sedan kommer vi att flytta stolarna allt närmre varandra och man kan hänga plast och annat läskigt där också.

Espera börjar förstå att man får godis när man är duktig och kommer för nära Alexandra och tappar då fokus. Det är de små, små detaljerna som gör det när man gör TTeam... Så fort hon och Alex får lite mer distans till varandra så ser ni hur mycket bättre det går.

ANNONS
Av Ann-Britt - 9 april 2010 16:40


En film med lille Skruttebus, fyra dagar och sex dagar gammal. Han blir allt stadigare. Han är så irriterad på gräset, som sticker och kliar.

De där krumsprången han gör åt sidan i slutet av filmen är något som bara våra Utrerano-avkommor har gjort. Han verkar nedärva mycket rörlighet den hingsten.


Bianca fick testa TTEAM-arbete igår. Vi sa att "nu låtsas vi att du är 2 år och ohanterad och glömmer att du faktiskt är 6 år och inriden, så ska vi se hur det går". "Mycket bra, tack" sa hon. Hon var väldigt nöjd med sig själv efter den rundan i ridhuset.

Hon lyssnade och var fokuserad och kunde slappna av och gå med huvudet lågt. Hon tittade på bommarna, som vi lagt ut, och hade mycket bra koll på alla fyra benen. Det är många hästar som har noll koll på sina "skånkar". Tänk att de rids??!! Ibland undrar jag folk utsätter sig för.
De har en häst utan broms och som inte vet vems bakben det är som far runt där bak osv. Vem skulle sätta sig i en bil utan ratt och bromspedal?

Så det bådar gott med den lilla flickan. Vi tänker fortsätta med TTEAM så att hon får tillbaka sitt självförtroende och vågar lita både på sig själv och på oss.
Vissa hästar behöver längre tid än andra för att ställa om när de byter miljö.

Vi ledde henne med en ledare på varje sida och det fick henne att bli trygg och fick henne också att förstå att man kan gå utan att sitta i knäet på den som leder.

Espera reds en stund och var duktig, förstås. Vi gjorde lite bomträning med henne också, när vi nu ändå lagt ut dem.

ANNONS
Av Ann-Britt - 8 april 2010 13:37

  


Här kommer mer om TTEAm, som jag skrev om i förra inlägget. En länk till Lindas hemsida:

http://www.ttouch.com/

Tackar också Mägi för underbart lång och inspirerande kommentar. Jag är glad att jag kan skänka dig lite nyttigheter också. Jag hade samma tankar som du när jag började rida (35 år gammal). Det måste finnas ett mer empatisk sätt att hantera och behandla hästar. Då hittade jag TTEAM, sedan kom det Akademiska och nu har jag blandat och mixat lite av varje som jag har funnit fungera.


TTEAM kan man börja med redan när de är föl. När man väl har lärt sig grunderna så blir det automatiskt att man tänker TTEAM och handlar efter det hela tiden. Träning med en häst startar så fort man träffar den i hagen eller boxen och tar på den grimman.

Jag förväntar mig samma goda uppförande av fölen som av de vuxna t ex. Om man inte låter dem hoppa på en och bita en osv så gör de inte heller det som unghästar. Det är inget kul alls med en unghingst på axlarna, vad man än tycker om det när de är föl. Ni skall ABSOLUT INTE tillåta detta. Det är/blir livsfarligt.


Jag har något inlägg med video tidigare, i höstas tror jag, där vi går en TTEAM-bana med mamma och föl. Givetvis kan man inte kräva någon koncentration alls av ett föl och en unghäst orkar bara vara fokuserad några minuter, så det är korta, korta pass som gäller. Med fölen är det mer att de får se hur mamma jobbar och beter sig och genom detta lära sig. Mamma är den allra bästa läraren för fölen.


  

Av Ann-Britt - 18 oktober 2009 19:24


Nu har vår lilla Nobleza åkt till Cilla och stort LYCKA TILL önskar vi! Vi grät faktiskt inte, Cilla. Tänk så duktiga vi var. Kanske för att det blev full fart med att ta in sto med föl och göra de där höpåsarna som vi glömt göra tidigare.

Vi provlastade Nobleza i morse och hon gick rakt in i släpet. Sedan var det lite läskigare med nytt släp, som luktade av andra hästar osv. Det tog kanske en kvart i lugn och fin takt att lasta och det tycker jag är acceptabelt för en ettåring. Alissa och Azora stod och skrek i stallet och hjälpte inte alls till.

De andra hästarna var fullt medvetna om vad som hände. Tjejerna i stallet skrek ett bra tag efter att Nobleza åkt och alla de andra stannade, när vi kom in, och tittade in i den stalldel där hon stått. Så beter de sig aldrig annars.

De fyller sin plats de där små och det blir alltid ett tomrum när de åker. Både i hjärta och stall.


Imorgon ska vi flytta om i stallet, så alla står i samma stalldel.

Videon ovan är lite träningstips till Cilla. Nobleza har kapacitet för Merlins program... Känn dig inte pressad...! (Video där första halvan inte innehåller äcklig tjurfäktning.)


Kenneth var duktig och släpade fram alla TTeam-grejor i morse och stora brädan kånkade vi in. Vi blev så inspirerade när vi såg vilken otrolig skillnad det gjorde med Nobleza efter bara två veckors jobb. Då har vi lagt ner 10-15 minuter några morgnar i veckan. Men hon mognade flera månader på dessa stunder. Makalöst, så nu ska vi göra samma med Azora.


Nästa helg har vi hyrt ut ridhuset till ett hundgäng, men vi har fem dagar att jobba på innan grejorna måste ut igen.




Av Ann-Britt - 4 oktober 2009 19:56

Här kommer en video med våra ston och föl när vi tränar TTeam. Fölen får springa med fritt först och sedan tar jag fölet i grimskaft och följer Kenneth och stoet. Då försvinner alltså fotografen så det får ni inte se. Här blir det mest bus. Capitano är jättesur på sin grimma, som han tycker tar emot. Han är inte van vid att busa med grimma på.



Vi tog in alla hästarna igår, en och en, och det var första gången för åringarna som de var helt själv i ridhuset. Det var så läskigt att det räckte med att bara gå runt några minuter. Ikväll tog vi in Nobleza och hon var jätteduktig. Vi gick bommar och labyrint och hon sänkte huvudet och vågade till och med andas.

När vi går med så unga hästar är vi en på var sida om hästen, med varsitt grimskaft fäst i sidan på grimman. Det ramar in den unga hästen och gör att den blir mycket tryggare och det är dessutom mycket säkrare för den som leder/för hästen. Den kan inte börja snurra runt och det blir inte snurrigt för oss heller. Allt blir lugnt och behagligt!

Tanken är att det ska vara trevligt och att hästen ska vilja göra om det där igen. Lite godis hjälper också förstås.

När vi gick på brädan såg vi väldigt tydligt att lastproblem och bräda hänger ihop. Alltså är brädan bra träning inför lastning.

Alissa, som är en misstänksam individ, gick över brädan utan att tveka. Vi var så nöjda med henne. Dula, som ibland kan tycka att det är läskigt att gå upp på lastrampen tvekade också på brädan. Men det löste sig snabbt och förhoppningsvis hjälper det då lastningen nästa gång.

Alla fölen gick över brädan, de flesta utan att fundera så mycket på det. Det var mest kul att det lät så mycket när man stod och slog med hoven på den. Lite effekter i träningsarbetet.

Nu får alla grejor ligga framme ett par veckor. Tills vi har kurs nästa gång. Och det blir den 17 oktober när Carina Branderup kommer.



Av Ann-Britt - 3 oktober 2009 11:35

Idag blir det inneaktiviteter för både folk och fä. Regnet öser ner tidvis och det är stormvarning utfärdad. Våra pållar står i dagboxarna, vi har mockat de andra boxarna och sedan löst Melodikrysset.

Nu ska vi ut och "bygga" TTeam-bana i ridhuset och ge hästana lite psykisk motion. Det blir gungbräda, skrämselpresenning, portal och annat kul. Vi måste träna lite extra med Nobleza, som snart ska ut och åka transport till nya ägaren.

Är det någon läsare som vill träna i vårt ridhus nu när vi släpat in alla grejor, är det bara att höra av sig. Gungbrädan väger ett ton och när vi väl släpat in den får den ligga där ett tag. Det är bra att köra några dagars sammanhängande träning med unghästarna och sedan låta dem sova på saken. 

Så har vi gjort när vi tränat inför Championat också. Vi springer med dem och lär dem ställa upp sig osv, varje dag i kanske två veckor. Sedan får de gå och göra ingenting i hagen ett par veckor. Då brukar poletten ramla ner och nästa omgång går väldigt enkelt.

Estela och Futura TTeam-övar. Futura gick också över brädan, genom portaler och labyrinter senare.

  




Av Ann-Britt - 7 augusti 2009 12:42

Hoppas få möjlighet att gå TTeam-kursen i början av september. Det blir inte Robyn Hood som håller i kursen utan Tina Constance. Hade förstås sett fram emot att träffa Robyn igen, men det kan också vara spännande att prova en helt ny instruktör.

Jag siktar på instruktör själv och Tina är godkänd utbildare.

Det är märkligt att TTeam inte slagit igenom i Sverige. I Tyskland t ex är det många toppryttare som använder sig av metoden.  Det är den enda verkligt heltäckande metoden jag känner till för att lösa upp spänningar, rädslor, aj-aj i kroppen osv.

Jag måste börja samla fall, som ska lämnas in som examensarbete. Får rota i mina gömmor och se vad jag har. Det gäller att strukturera mig nu alltså!


Hästarna är inlindade med elastiska lindor och detta hjälper dem att få en bättre kroppsuppfattning. Unga hästar har ibland lite svårt att veta var de börjar och slutar och då är lindorna ett bra hjälpmedel. Många hästar blir lugnare och tryggare när de lindas. Antagligen för att "känner" sin kropp på ett nytt sätt. Jag har provat att linda in mig själv och det är en mycket märklig känsla. Lindar man ett ben så går man olika med benen. Lindar man axlar och ner över överkroppen blir hållningen mycket bättre osv, osv. Prova ska ni se/känna! Bara linda kors och tvärs för att känna vad som händer.


Våra "stackars" (enligt dem själva) hästar har gått ute två nätter. Jag har fått några timmar över varje dag att göra andra viktiga saker. Idag var jag ute kl 08.00 sharp och skrapade fönster. Sydsidan är inte nådig när solen ligger på. Gällde att passa på när det var skugga där. Nu är det bara två fönster kvar in mot gården och det känns som jag närmar mig ett slut. Då tänker jag inte på gänget mot trädgården.... och de på ovanvåningen. Men nu ville jag tänka positivt!


Det är snart hammockdags och "Sommar" med Jörn Donner. Lite vila och kultur behövs också.


Av Ann-Britt - 30 maj 2009 11:38

Nu var det dags för TTeam/TTouch igen och denna gång är det vår unghäst Nobleza, som behöver en liten touch av TTouch (oj, så fyndigt det där blev...)

Nobleza hade en hovböld i början av året och det var mycket kluddande med våtvarma omslag osv, osv. Hon var jätteduktig hela tiden, men hon hade förstås ont och det började bli jobbigt tyckte hon, med benlyft.

Hon har överbelastat sig lite pga bölden och fått ett överben på insidan av benet och det har gjort ont det också. Hon har nu haft en period där hon varit helt omöjlig med benlyftandet. Hon välter på oss, står inte still och allt har varit förskräckligt stirrigt och stimmigt.

Inte kul för någon! Hon som var så himla duktig tidigare. Nu får vi börja om från noll och "skomakarens barn..." har givetvis inte blivit TTouchade. Nu kom jag på att om jag stryker lite över ett ben när Kenneth lyfter ett annat så står hon helt stilla. Jaha, då börjar vi från början igen då. Man får mycket träning själv och ett flexibelt tänkande.

Jag är så evigt tacksam för mina TTeam-kunskaper. De har tagit mig igenom så många omöjliga situationer.

Funderar på att gå ytterligare någon kurs och bli practitioner. Då får jag utbilda mindre elevgrupper.

Om inget annat är det några år sedan min senaste kurs och det händer hela tiden nya upptäckter som lärs ut.

Unghästarna gör att vi måste hålla oss på hugget hela tiden. Ingen häst är den andra lik och vi har samma register som vi ska igenom varje år. Uppbindning, lastning, stå själv i stallet, lyfta ben och allt annat.

Nu tränar vi att gå ifrån gruppen och stå inne i stallet med bara en kompis inne. Bara det en påfrestning för en unghäst. Idag var det Azoras tur och hon skötte sig jättefint.

Ninfa har varit vårt paradnummer när det gäller lastning. Hon har lastat sig själv både med och utan föl. Bara att skicka in. Sedan helt plötsligt så skulle hon inte med!! Tvärnit och då går ju inte fölet heller in förstås. Men vad nu?? Vi blev helt ställda. Vi har aldrig räknat med mer än en halv minut till lastning och nu tog det helt plötsligt 5 minuter. Nåväl kanske tillfälligt? Nej, tre gånger likadant. Tills jag kom på att vi alltid haft översta luckan över fronturlastningen öppen när vi lastat henne. Aha, då öppnar vi den då och vips så knatade både hon och föl in utan att tveka.
Ibland är det de små detaljerna som gör det. Inte mycket att tjafsa om, då öppnar vi väl luckan i fortsättningen.

Här är en länk till Linda Tellington Jones hemsida, med mycket matnyttig information.

http://www.ttouch.com/

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Gustavsborg PRE med Blogkeen
Följ Gustavsborg PRE med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se