Idag hade jag stora planer med Bailarino. Tyckte det var dags att börja hänga lite på honom. MEN när jag såg den lerpansarbeklädda elefantgråa varelsen som kom glatt joggande mot mig med 2 kilos lerklumpar i manen då tappade jag sugen. Han var lika glad för det och inte ett dugg upprörd över sitt utseende. Får väl hålla med om att han är rätt söt ändå :-)

Tjockisarna verkar ha vant sig vid sina halmnätter och igår var det betydligt lugnare i hagarna. Lite stressande när de står och skriker till varandra. Jag ska mäta dem ikväll så jag har lite koll på om de tappar vikt eller ej.

Igår blev det inga fönster uppsatta. När vi inte var barnvakt vräkte regnet ner och det var inte alls lockande att stå och bolla med nya fönster precis. Kenneth skulle skummat de vi redan satt upp, men det regnade för mycket för det också.

Idag har vi rivit ner tre fönster mot gårdsplanen. De verkar sååå mycket lättare. De är öppningsbara och vi kan ta av fönsterpartiet, vilket gör livet mycket enklare. Dessutom är öppningarna likadana och de har en hel underkant så vi slipper mura nytt eller kila.

Till och med Kenneth som är annars är lite som Ior klämde ur sig att "ja, om jag hittar skruvar så sätter vi nog de där tre idag". Jag är lite mer som Tigger så ni kan förstå clascharna som kan uppstå ;-)

Fy tusan så gött det ska bli att slippa se eländet mer.

Tycker Azora och Estela. Men de fann sig i det efter ett tag och lugnet la sig i hagarna. Estelas två döttrar höll konsert och hingstarna flöjtade med. Inte för att de visste varför utan mest för att alla andra tjoade.
Kenneth släppte ut dem till de andra vid 7. De måste få lite gräsnjutning.
Det blir nog lugnare ikväll. Det känns väldigt bra att ha tagit beslutet. Damerna har blivit farligt trinda om maggen.

Idag är jag barnvakt och har fönsterpaus på dagen. Lillungen och jag har mumsat i oss torskrygg, färskpotatis och god sås. Nu inväntar jag lugnet som kanske infinner sig om lillungen kan få för sig att vara stilla i sängen och somna. Vilket han visst kan. Nu tog batteriet helt plötsligt slut ? Natti natti

Från och med ikväll får Azora och Estela husarrest på nätterna med halm och vatten. De har blivit så grymt tjocka. Vi måste göra något för att begränsa tuggandet.
Himla tur att vi slog den nya hagen och lät den vara utan gödning annars hade den varit omöjlig att släppa dem i.
Nu får vi hålla efter tillväxten och spara den till hösten.
Kanske ett behagligt problem kan tyckas när man har superbete, men ack så farligt med fångrisken.

Vårt fönsterprojekt tar sig. Förhoppningsvis blir det 4 fina fönster på denna sidan idag.
Sedan ska jag "bara" måla om alla portar, dörrar och gamla fönster till den nya kulören.

Hu mina ben känns som de tillhör någon annan och ryggen en tredje. Mocka ur bäddar och byta fönster i gammalt stall tar ut sin rätt.

Ett fönster gick som en dans. Men sedan ska man inte tro att de andra är precis likadana. Nä, se de är lite hur som helst. Två är på plats. Ett tredje har fått en ny kant att stå på och det fjärde är klart för montering. Tja, det tar sig. Två av femton sitter där och de två vi förberett för kräver inte så mycket jobb.

Hästarna har fått semester. Vi tar in hingstarna och jobbar lite med dem varje morgon. Baila fick sadel på sig igår och det var väl precis som det skulle vara tyckte han. Odramatisk kille :-)

Vi hade besök av veterinären igår för att dubbelkolla Aguila och det är tyvärr så att hon inte är dräktig. Då väntar vi snällt och kopplar av att vandra runt i ridhuet med surt gloende sto framför besviken unghingst. Nu sover vi alla på saken och återkommer förhoppingsvis med betäckning om någon vecka igen.

Inte vår ston tydligen. De vill ha varmt och fint väder för att kroppen ska fungera. Åh, så träligt. Aciano jobbar som tusan på att charma Aguila, men hon är totalt ointresserad. Han krummar sin nacke och piafferar och hon bara glor surt på honom. Vad är detta? Ska vi inte få nytta av detta stora fina ägg hon bär på. Börjar tro att det är kört och vi får vänta tre veckor till.

Vi provar ikväll igen och imorgon och dagen efter det.....

Bailarino får lite träning också när vi ändå har ångan uppe. Han var jätteduktig idag. Travade bredvid mig lugnt och fint.

Jag motionerar vidare med min boxtömning. Rätt skönt med mockning igen. Min kropp mår bra av rörelse.

Kenneth plockar fram vad som behövs till fönsterbytet. Jag har tvättat smygarna i de fönster vi ska börja med. Sedan ska det väl sluta ryka in jord i alla fall. Härligt. Rent och fint ska det bli.

Snart nog är de skrangliga fönstren ett minne blott. Jag fotar och dokumenterar.

Tänk så bekymrad jag var och tänk så bra det har gått. Aciano gör sin plikt och Bailarino får vackert höra på vad brorsan berättar utan att få rycka in och hjälpa till.

Aguila var tyvärr inte dräktig. Hon har ett megastort ägg och veterinären tyckte att det var bara att prova igen. Vi testade igår, men hon var inte redo. Skönt med de gamla garvade damerna som är tydliga med vad som gäller. Svänger hon undan så vill hon inte och då lyssnar vi på det. Ett nej är ett nej även om man är häst. Vi följer inte de nya märkliga resonemangen som domstolen fört när det gäller människor. Att han inte förstod att hon menade nej osv, osv. Hon måste kunna lita på oss och det är superbra träning för Aciano. Han får lära sig att det inte innebär underhållning varje gång.

Han har utvecklats enormt. Från att ha varit ganska ivrig och lite skrikig står han nu helt lugnt. Han piafferar av iver när han är någon meter ifrån henne. Men om Kenneth säger´"nej, du går inte fram än" så lyssnar han på det. Underbart! Det här blir kanon.

Jag trodde faktiskt att det skulle bli värre och värre med hingstighet och att de skulle börja bråka med varandra ju fler gånger Aciano får träffa ston. Tvärtom har hänt. De är lugnare än någonsin. På dagarna går de i gräshagen och nosar igenom allt som damerna lämnat på natten. Sedan är det koll av dam på kvällen för att gå ut i bantarhage på natten.

Det är en vetenskap som vi nu ska försöka lära oss. Tajma varje sto och lära oss hennes beteende och cykler. Azora är tydligen snabb som en vessla och vi har missat henne två gånger. När veterinären trodde hon skulle vara i början av brunsten hade hon redan gått ur. Nu blir det järnkoll så får vi väl se om vi lyckas. Vi har en chans till sedan börjar det bli för sent.

Genomnosning av stohögar.

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när han tror att han kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon, måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att tjäna.

Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.

Sören Kirkegaard.

Kloka ord som är lika gällande om man undervisar barn, vuxna eller djur. Jag tänker ofta i dessa banor utan att jag satt så bra ord på det som Kirkegaard gör. Prestige är en annan sak som fördärvar otroligt mycket. Så fort man börjar jämföra sig med andra blir det mest skit av det man gör. Börjar man dessutom jämföra sin häst med andras eller börjar lyssna på vad alla tycker och tänker då blir det garanterat mindre njutbart att umgås med sin häst.

Visst är det en tanke värd att tänkas att man måste förstå vad personen/hästen kan och förstår för att kunna lära den ytterligare något mer. Det är så självklart egentligen att man måste mötas på samma nivå innan man kan gå vidare till nästa.

Då spelar det mindre roll om hästen är 5 år och borde kunna göra öppna och sluta. Om den inte kan det, så kan den inte och då får man börja på den nivån där den befinner sig.

Hur ofta ser vi inte tränare som tar över hästen och visar hur enkelt det är. Det hjälper ju föga för den som äger hästen och inte är på den nivån själv. Möjligen lyckas man bli ännu mer nedryckt i skorna, men framåt går man knappast. Visst, ibland måste man få prova själv med elevens häst för att veta om det ens är möjligt det man ber om. Men väldigt ofta är det bara tränarens ego som lyser igenom.

Man inser ju också att en okunnig ryttare som undervisar en okunnig häst har ett tufft jobb. Först måste man kunna mer än hästen för att kunna undervisa den samtidigt som man är ödmjuk nog och möter den på en lägre invå om den behöver det. All utbildning av ens egen person är av yttersta vikt. Om det så gäller kroppsmedvetenhet eller ren teknik om skolorna osv. Om vi inte kan själva är det givetvis svårt att lära ut.

Ödmjukhet är ett bra ord när det gäller bemötande av både folk och fä. Och att ta det som erbjuds idag för vad det är. Inte jämföra med vad du/hästen kunde igår eller hänga fast i idéer om vad du/hästen borde kunna. Njut av det du erbjuds just nu idag!

Man lär så länge man lever och ju mer man lär ju mer förstår man att man inte vet. Visst är det så?

Azora mjukas upp av Ingrid innan ridpasset. Vi räknar Azora som hyfsat inriden numera, men hon behöver fortfarande en hjälpande hand för att bibehålla en fin böjning och ställning. Det räcker att jag, om jag går på marken som longör, tar försiktigt i kapsonens mittring och påminner om ställningen. Sedan kan jag gå ifrån igen och låta Ingrid, ryttaren, ta över.

Jag tycker nämligen fortfarande att det är roligt att gå ut och måla fönster. Fjärde dagen i rad och allt har fått två strykningar. En liter färg täcker ca 15-20 kvm. Jag trodde 1 möjligen 2 burkar skulle behövas, men jag har snart gjort slut på 2 och en strykning återstår. Ganska många kvm om man "vecklar" ut bitarna.

Eftersom vi byter nyans måste jag även måla om alla portar, dörrar och fönster i lektionslokalen och sadelkammare.

Sicken tur jag tycker det är roligt.

Har man en Tuss - katt får man göra som när man har bebis. Skynda sig att måla när Tuss sover. Annars har vi en grön katt för hon viker inte från min sida när det är något skojigt på gång.