Gustavsborg PRE

Direktlänk till inlägg 16 september 2015

Jag kan fortfarande känna hur Gucci kändes

Av Ann-Britt - 16 september 2015 19:48

Nog är det märkligt vilken sorg man faktiskt kan känna efter ett djur. Gucci var vår älskade katt och det är nu mer än två år sedan hon dog.

Hon kom som 5-årig omplaceringskatt och hon var inte lätt att övertyga att vi faktiskt var reko typer.

Åtskilliga veckor gick innan vi blev hyfsade kompisar. Men med tiden uppstod en mycket stark och ömsesidig kärlek.

Hon fick cancer och det fanns ingen återvändo. Vi fick låta henne somna in. Jag höll mig lugn och värdig för hennes skull när vi var hos veterinären, men när vi kom ut i bilen brast allt. Det var inte bara en själslig utan också en kroppslig smärta.

Vissa djur sätter sig så in i norden fast i hjärtat.

Gucci var ingen knäkatt och ingen man bar runt på heller. Hon var min jobbarkompis, som alltid låg vid datorn eller bredvid mig.

Någon enstaka gång bar jag henne och det är denna känsla jag har kvar i mina händer när jag tänker på henne. Jag kommer precis ihåg hur hennes päls kändes och hennes doft. Det känns som jag verkligen bär henne.

Min finaste Gucci.

Jag har ingen bild på henne i telefonen, så det får komma imorgon.

Du har säkert liknande minnen om du haft något djur som gått bort.

 
ANNONS
 
Linda

Linda

16 september 2015 21:28

Ja kärleken till ett djur är även den väldigt stark. Och att förlora dem sätter djupa spår i själen. <3

http://bloggsucce.se

Ann-Britt

17 september 2015 08:18

Ändå vill man inte vara utan dem

 
Ulrica Fyhrlund

Ulrica Fyhrlund

17 september 2015 06:54

Känner precis igen det där och med en katt vi hade oxå, min lille Findus. Han var mer som en hund än som en katt och var med mig uppe på nätterna när jag var på toa, överallt alltid fanns han där. Trodde hålet efter honom aldrig skulle läka men i sinom tid så gick det ju över men jag kan sakna honom än idag så det gör ont....

http://www.lyckeboet.blogspot.com

Ann-Britt

17 september 2015 08:17

Man har underbara minnen kvar. Och känslan i händerna :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Britt - 20 april 2016 20:15


Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Av Ann-Britt - 8 oktober 2015 21:53


Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Av Ann-Britt - 24 september 2015 10:29


Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Av Ann-Britt - 21 september 2015 09:33


Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Av Ann-Britt - 18 september 2015 14:30


Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Gustavsborg PRE med Blogkeen
Följ Gustavsborg PRE med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se