Sofiero hade barnkalas igår och jag åkte dit med dotter och lilla barnbarnet. Det är verkligen ögonbedövande vackert i parken.

Precis en sådan här häck vill jag ha. Med utsikt över våra hästhagar, eller varför inte en mot en bänk runt kastanjen.

Att tiden rusar iväg ser vi på den här lille krabaten. Han är, liksom sin mamma och morfar, tidig i starten och började gå när han var exakt 10 månader. Det är så svårt att fatta en den här gossen som knatar iväg hållande mammas ena hand är samma lille som var som ett paket för några månader sedan.

Vacker äppelgång

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...