Nu har jag i lugn och ro fått prova min nya sadel. Helgen, med kurs som pågick, var väl inte den mest optimala miljö att testa i. Min hjärna går alltid på högvarv med allt som ska fixas och jag är inte riktigt "hemma" och närvarande alla gånger :-)

I helgen trodde jag att gjorden var åt fanders för kort, men idag passade den alldeles utmärkt. Stress och hästar går inte ihop.

Sadeln gjorde faktiskt att jag fick en bättre sits. Min rygg kändes mer i linje över hästen och mina ben hängde mer på plats de också. Det här blir ju strålande!

Azora och jag befann oss i vårt plåtridhus under en hagelstorm. Kul, men hon litar på att jag har full koll så det spelade inte någon roll. Dessa plåtskjul kräver lugna ryttare med coola hästar. Ibland får ett gäng kajor eller duvor för sig att springa gatlopp på taket och ibland blåser/piskar björkens grenar mot väggen. En fördel är att jag själv är så van vid ljuden att de inte stör mig. Jag hör dem egentligen inte och det förmedlar jag så klart till mina hästar.

För det mesta är det nog att vi blir stirriga som skrämmer upp dem. Jag brukar tänka på undersökningen om hästars rädsla där de sa till ryttaren att "när ni kommer runt hörnet där borta står det en person och fäller upp ett paraply". Nu var saken den att det stod ingen där och fällde upp något paraply, men hästarna blev rädda ändå. Snacka om att vi påverkar dem!

Jag fick t o m städat lite i sadelkammaren medan jag väntade på att Azora skulle bli lite torrare efter hagelskuren. Hittade en hel massa grejor som aldrig någonsin kommer att användas. Vad göra med dem? Kanske ska ordna auktion på facebook?

Aciano som bebis.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...