Gustavsborg PRE

Alla inlägg under mars 2014

Av Ann-Britt - 31 mars 2014 18:47

Stort tack till Hanna och alla trevliga kursdeltagare som var här i helgen.


Så fick vi återigen bekräftat att Hanna är en mästerlig instruktör. Hon lyckas få fram positiva framsteg för alla, både hästar och människor. Med lagom stora krav lotsar hon alla vidare mot nya fräscha mål. Jag tycker dessutom att vi har ett ambitiöst gäng här som kämpar på hemma med sina läxor mellan kurserna.

Det är väldigt roligt att ha förmånen att följa er.


Jag snurrade mest runt på lördagen och hann inte sitta och titta speciellt mycket. Dvs ungefär en kvart :-) Men söndagen hade jag lite bättre förutsättningar och hann kika en hel del. Blev så sugen på att hämta en häst och vara med.


Ingrid och jag provade de två sadlar jag fått låna hem över helgen och vi bestämde oss för den ena. En vacker brun Ecuyer. Begagnad, men i fint skick.


Jag "red in" Aciano och Bailarino snabbt och lätt vid 7-tiden lördag morgon. Skämt åsido, jag provade sadeln på dem och de tyckte den var prima. De har aldrig haft sadel på sig. Jag tog först Aciano och då tittade Baila så längtansfullt så jag var tvungen att testa på honom också.


Azora provreds i den söndag morgon.


Aguila och Estela fick också testa och det verkar som den funkar på hela gänget. Inte fy skam. Nu ska vi bara banta ner några av dem så blir det ännu bättre. Sadelgjorden som hörde till kunde vi glömma. Det blir till att köpa en längre. Jag tror att jag ska ha en med rejäl elastik i. Tycker att det blir alldeles för statiskt utan elastiska delar. Jag får införskaffa en billig variant så länge. Allt kostar ju en förmögenhet.


 


Tog en runda i trädgården och nu blommar t o m tussilagon.


 

ANNONS
Av Ann-Britt - 28 mars 2014 07:52

För i helgen ska jag prova fina sadlar. Och visst är det väl utrustningen det hänger på? Var nu inte taskiga! När jag är så förväntansfull. Jaså jag behöver träna också.

Nu har jag bestämt att lerans tid är över och hingstarnas svansar blev vaskade igår. Som hästkvinna vaskar jag svansar och inte champagne :-) Det ska bli underbart att se dem rena fina fladdra i vinden.

I helgen har vi kurs med AR och instruktör är Hanna Engström. En intressant helg väntar. Jag har aldrig blivit besviken och då har jag ändå snart 12 år med Hanna i bagaget. Denna energibomb, Hanna du är fantastisk!

Lilla barnbarnet övar på sin framtida ryttarkarriär och besteg gunghästen Atlas igår. Dottern fick syn på den, på St Clemenstorget i Lund och den ropade till mormor att "du lovade barnbarnet en ponny." Vi börjar med en på medar. Fin, och
brun är han.


Azora ställer upp för klappövningar.


ANNONS
Av Ann-Britt - 18 mars 2014 19:58

Den spanska räven rev en annan....jag tror hon kan det :-)


Ingrid och jag har grunnat över hur vi ska lösa samlingen för Azora och hjälpa henne att få upp sin rygg och ge oss en ärlig böjning och ställning. Det blev mycket det där. Hon gör så gott hon kan, men det har inte riktigt blivit till 100 % rätt alla gånger. Så länge hennes öron pekar bakåt är hon inte avslappnad i rygg och hals. Hon har inga sur-öron utan de är bara vända bakåt. Halsen är inte helt avslappnad. Vi vill se underdelen av halsen lös och mjuk.


Men ikväll, så tusan i det, kom vi på en grej som fungerade. Ingrid hoppade upp, barbacka, med tyglar och jag gick baklänges med linan fäst i mittringen på kapsonen och med spöet som stöd på yttersidan av bogen.


DÅ HÄNDE DET. Azora slutade att skjuta ut bogen. Hon lyfte sin rygg, svingade inunder sig med bakbenen och DÅ kom öronen framåt. Jippi! vilken känsla. Ingrid kunde känna precis hur Azora lyfte bakbenen och hur musklerna jobbade. Först vid manken och sedan kom hela ryggen igång.


Det ska bli spännande att se om det funkar även nästa gång. Det är en färskvara det här med hästutbildning. Dagens form på både ryttare och häst avgör vad som händer och man får ta varje dag som en helt ny utbildningsdag. Inte jämföra med det man gjorde tidigare osv. Och fy så svårt det är. Det gick ju så bra förra gången...


 

Av Ann-Britt - 13 mars 2014 15:46

Futura och jag inledde morgonarbetet i ridhuset kl 7.30 Vad tusan har det farit i mig? Lilla Futura-stumpan kommer att bli till salu men vi vill förbereda henne först. Jag har inlett inridningsarbetet med markövningar och hon har fått på sig tömkörningsgjord. Detta mest för att ha haft något spänt runt magen. Det var inga problem med det alls.


Hon har en makalöst fin egenskap och det är hennes otroliga nyfikenhet. Den gör att hon är orädd och social. Är det något konstigt ska hon genast fram och kolla det. Hon springer aldrig ifrån något utan mer troligt mot. Hon är den som alltid kommer fram i hagen och ska kolla vad man gör eller vem man är. Hon var den enda av våra ston som villigt badade förra sommaren. Jippi, något nytt och kul.


Efter det lilla passet följde det sedvanliga stalljobbet och sedan kunde Kenneth och jag inte motstå det underbara vädret. Packade in Azora och Futura och tog en prommis på Söderåsen. Nu är jag både lite röd om kinderna efter allt solljus och ganska trötter.


Det påstås komma dåligt väder i helgen. Gäller att passa på och njuta.


   


Futura med gjord och hennes vackra öga.


 


Utsiktsplats på åsen. Vi ser faktiskt vår gård härifrån. Dock lite svårt att förklara var den ligger. Men det är en liten vit prick i fjärran som är vårt ridhus.


 


Vi släppte ut i ottan. Morgondimman låg kvar.



Av Ann-Britt - 11 mars 2014 12:26

Ingrid kom vid 8-tiden och vi startade med Azora. Hon är numera bombsäker men behöver förstås utbildning. Som med all utbildning går det framåt och bakåt. Just nu behöver vi backa och stärka upp henne med mer markarbete för att komma vidare med ridningen. Hon protesterar lite mot tygeln och i princip kommer dessa problem alltid från bakkärran. Hon behöver musklas bättre för att få med sig sina bakben och få upp ryggen.


Efter ridpasset ställde hon sig med bakbenen lite bakom sig och det var kvittot på att vi tänkte rätt angående problemet. Hon behöver mer muskelarbete för att orka bära upp ryttaren. När vi får till det kommer vi inte att ha problem med tyglarna heller. Jag berättar i senare blogginlägg om jag har rätt :-)


Estela, som jag trodde skulle bli en lite svårare nöt att knäcka, är inte det minsta bekymrad över att Ingrid sitter på ryggen. Mycket lustigt. Hon är fortfarande lite konfunderad över viftande kåpor vid longering och när man tar ner stiglädren lite oförsiktigt tror hon rymden anfaller. Men hon blir allt lugnare. När de reagerar så brukar de vara lite mindre säkra att sitta på, men icke denna dam. Hon är så nöjd med att Ingrid sitter upp.


Här jobbar vi med mig som longör och Ingrid som vikt enbart. Idag kändes hon tämligen stabil. Bara ett ridpass tillbaka var det vingligt och lite vält-risk när vi bytte varv.


Estela har en fantastisk gummikänsla i sin kropp och har allt gratis när det gäller böjning, ställning och naturlig bärighet. Underbart.


Stranden hägrar för oss ....


Det skimrar av späda gröna strån, men hästarna behöver fortfarande hö ett par gånger om dagen. Jag har dragit ner lite på ransonen och ska försöka få ner dem något ynka kilo i vikt innan gräset skjuter fart för fullt. Det är väl nästan bara hingstarna, Futura och Cassiopeia som är slanka.


   

Av Ann-Britt - 10 mars 2014 10:58

Det är alltså träningen av mig och inte av hästen jag menar. Jag är inte irriterad och försöker vara så mjuk jag bara kan. Ni ska få se att jag blir riktigt duktig på att leda hästar med tiden.

Studie av kelig häst.

Av Ann-Britt - 8 mars 2014 20:02

Eller? Läs "Hej jag heter Ola..." först så förstår ni vart jag vill komma med blogginlägget.


http://hd.se/mer/2014/03/08/hej-jag-heter-ola-jag-ar-pappa-och/


Jag har inte sett Jills veranda med Gidlund än, men ska göra det. Fast jag får säga att jag är tacksam över livet ändå.


Vi var barnvakt idag till lilla barnbarnet och det är helt makalöst trevligt. Han och jag gick upp för att vila en stund och båda två behövde sova en stund. Han låg på min arm och blev alltmer stilla. Sedan sov han sött. Jag hade hamnat på högkant och nära ytterkanten i vår dubbelsäng. Mitt huvud låg lite vridet och hängde nästan över kanten, men jag nändes inte flytta honom om i fall han skulle vakna.


Han låg på min arm med huvudet mot min kind och så la han sin lilla hand över min arm. Då kom tårarna och jag är ju bara helt tokförälskad i ungen. Hjärtat nästan svämmade över när jag tittade på hans lilla ansikte.


Till slut fick jag petat in hans snuttefilt under mitt huvud och jag tror jag slumrade till. När han vaknade hade vi en lång konversation om livets under och andra mirakler. Tror jag. Åttamånadersbebisar snackar inte helt tydligt och redigt.


Jobbigt med barn? Ja, det är det kanske men då ska man nog se och lyssna på Gidlund.

Imorgon är vi barnvakter igen :-)

Av Ann-Britt - 7 mars 2014 18:44

Nu får vi bruka lite allvar med killarna så det blir "folk" av dem också. Aciano var med på en Hanna-kurs för ett tag sedan och jag har jobbat lite halvhjärtat med dem lite då och då. Målet är att rida in dem innan hösten och kanske är det väl dags att jag tar tag i träningen?


De är bara helt underbara att jobba med. Första passet var lite vimsigt med ett flertal frågetecken från killarna. "Ska vi göra så?" "Varför kan jag inte få rulla mig?" "Måste du bestämma vart vi ska gå?" "Varför ska du gå på den sidan nu?" "Ska jag gå framåt?" "Varför ska du bestämma takten?"


Tålamod och åter tålamod.


Pass nummer två var tämligen solklart. "Jaha, vad det bara detta du ville?" Yes, precis så enkelt var det. Ni ska följa mig. I min takt. Åt det håll jag vill. Inte rulla. Japp, även i detta varvet.


Idag fick jag t o m något galoppsprång från Aciano när han egentligen skulle trava vid min sida. Det är ju bara att berömma och tacksamt ta emot. Han var nämligen lugn och fin, så det var inget stolleryck.


Men då, så kär jag är i dem. De får nog faktiskt stanna kvar hos oss. Kanske få något föl med något sto. Aci är klar och avelsgodkänd. Baila ska eventuellt visas i år. Vi får se om han ser klar ut i kroppen. Han verkar ha stannat av i växten, 166 cm. Nu ska han bara bredda sig och muskla sig en del.


Det är betydligt hårdare krav vid avelsvärderingen sedan något år tillbaka och det tycker jag är mycket bra. Sedan är det väl tveksamt om jag håller med om att de ska behöva mätas på en miljon ställen, men det är kanon att de visas i skritt, trav och galopp. Tidigare var det bara att stå stilla i stallgången och mätas på ett tiotal ställen. Visar de sig vara helt ohanterliga ska de inte vara i avel, så det är gott tänkt.


Använder vi våra i avel blir det antagligen fribetäckning. Då får de öva på något snällt, äldre sto som vet hur saker och ting går till. Samma där, vet de inte hut och beter sig ordentligt ska de inte vara avelshingstar. Sorry, men jag tycker att om ett sto inte låter sig betäckas eller om en hingst beter sig förfärligt illa så är de inte OK som avelsdjur. Sedan har jag full respekt för skaderisker osv. Jag kan mycket väl tänka mig semin senare när de bevisat att de är gentlemen. Sedan har jag också förståelse för att alla individer inte passar ihop. Ett sto kan rata en hingst, men acceptera en annan och vice versa. Detta kan jag skriva massor om, men det får bli fler tankar framöver....


 


Aciano och Bailarino för några år sedan. Första hopsläppet, som inte alls gick bra. Aci jagade i princip ut Baila ur hagen och det var bara att skilja dem åt raskt. Nu går det desto bättre tack och lov :-)

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Gustavsborg PRE med Blogkeen
Följ Gustavsborg PRE med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se