Hon är ett kvicksilver vår lilla Tuss. Hon börjar ta lite längre promenader utomhus och vi "hoppas" hon förstår att rasta av sig. Klättra i något träd eller så kanske. Använda all sin sprudlande energi till något produktivt. 

Här är hon på flugjakt bland min kära orkidéer. De är väl snart ett minne blott.

Hon hoppar glatt fram till Putte när de träffas och jag har en känsla av att vi inte enbart kan lasta honom för slagsmål som uppstått. Tuss har inte riktigt koll på de sociala koderna i kattvärlden :-) "Hej, hopp här kommer lilla jag och nu kan vi väl leka."

Vi slussar fortfarande, men de träffas i köket och det har gått bra. Det gäller bara att ha lite koll på Tuss studsande. Man studsar inte ostraffat på Putte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...