Gustavsborg PRE

Direktlänk till inlägg 15 juli 2013

Tömkörningsgjord på Aci, check... och lite allmänt om vår förhållning till hästen

Av Ann-Britt - 15 juli 2013 11:02

Innan vår vandring igår la vi vojlock och gjord på Aciano. Vi tänkte att om han skulle tycka det var lite läskigt så hade vi det positiva efteråt, med promenaden. Men ack nej, jag viftade och donade med vojlocken och sedan la jag på gjorden och spände, spände upp och trixade lite. Inga problem. Jag har visat honom sadeln en gång tidigare, men vi bestämde oss för att ta tömkörningen först ändå. Det är en del träning att göra innan han ska ridas i vilket fall. Sadeln var inga problem heller. Den får vänta.


Aguila fick följa med till stranden. Det var helt OK för henne. Men de är då riktiga badkrukor. De går INTE nära så fossingarna blir våta. 


 


Tack för turen, Azora. Vi var helt ensamma p g a blåsten. Inte en människa i sikte, varken här eller nere på stranden.


En intressant hemsida, jag fick tips om:

http://www.josepha.info/


Läs artikeln om "kanonmat". Usch, det är verkligen sorgligt att läsa hur vår inställning till hästen och dess träning har ändrats och förvanskats under årens lopp. Gissa om jag fick vatten på min kvarn igen?


Jag tror att allt mitt umgänge till fots och vid hand gör att jag måste jobba mycket mer på mitt uppförande, min egen kropssuppfattning och på mitt förhållningssätt till hästen. Uppsutten kan man faktiskt slarva mer och ändå få hästen dit man vill. Bredvid, på marken, måste det bli ett annat samarbete om det ska vara uthärdligt. Vi förlorar alla dragkamper med en häst och det kan bli farligt dessutom. Uppsutten klarar man sig betydligt bättre vid en fight. 

Men vill man ha en fight? Inte jag, i alla fall.


Våra två hingstar är ypperliga lärare. Det är mer nerv och framåtanda i dem än stona och de är så roliga att jobba med. MEN det kräver betydligt mer av oss! Det är ingen barnlek med en hingst, oavsett hur snäll den är.


Våra två är väldigt olika i typ. Med Aciano känner jag att han ger mig lugn. Han utstrålar vänlighet och även när han blir hingstig är det mycket kontrollerat. Han lyssnar alltid.


Bailarino är ett år yngre och mycket barnsligare. Där måste jag vara lugn, lugn och återigen lugn själv. Han biter på repet, på grimman när den ska på, på stolpar i stallet och på fingrar som kommer i vägen. Inte illvilligt alls utan han är bara lite annorlunda i sinnet. Mer fart och fläkt och lite nervositet när han inte förstår. Och då tuggar han på allt. Möter man honom med samma energi blir det nog slagsmål. Men om jag är lugn och inte bryr mig så mycket utan försöker få honom att fokusera på annat så går hans energi ner. I början av varje promenad går han och griper tag i repet och visst, det är irriterande. Men om jag låter det irritera mig blir det etter värre. Efter ett tag lugnar han sig och hans ögon mjuknar och allt blir frid och fröjd.


Detta bitande är det sätt som de triggar varandra till fight  Det är bara att sätta sig och iaktta dem i hagen. Hur gör de när de vill fightas? Inte många som kan iaktta två vuxna hingstar, men vi har förmånen att kunna göra det. Den ena nipsar tag i den andra och håller på så tills den andra går med på att slåss ett tag. Det är nästan alltid Bailarino som inleder retandet. Inte helt oväntat. 


Alltså, låt dig inte dras med i det! Vad händer om den andra hingsten inte gör något. Ja, då slutar den första slagskämpen, efter ett tag, att retas. Vi kan lära oss mycket av att bara sitta och titta.


Det finns en bra artikel om uppförande också på sidan jag länkade till. Det är inte bara hästen som ska lära sig uppförande. Snarare är det vi som ska lära oss att kontrollera vårt humör och kroppsspråk. 


Om vi iakttar hästens subtila signaler till andra flockmedlemmar kan man förstå att vi människor måste se ut som väderkvarnar för en häst. Jösses, så många signaler vi ger och flera av dem helt i onödan. Hästen har nog förstått långt innan vi tror. Men den får ju ha ett par sekunder på sig att reagera. Fast då har vi redan gått upp en fas i vår viftande, sporrande, dragande osv. 


Det finns hur mycket som helst att orera om.





#PRE #hingst #tömkörning #inridning #NH #Akademiskridkonst

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Britt - 20 april 2016 20:15

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Av Ann-Britt - 8 oktober 2015 21:53


Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Av Ann-Britt - 24 september 2015 10:29

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Av Ann-Britt - 21 september 2015 09:33

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Av Ann-Britt - 18 september 2015 14:30


Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards