Vi var hos veterinären i måndags med Gucci. Hon var hängig och hade ingen aptit. Inte alls den glada tossamajan som hon brukar vara.

Det visade sig att hon hade en kindtand som såg mindre trevlig ut, men när veterinären lyssnade på hjärtat fanns det ett litet blåsljud och vid lungröntgen verkade mer komplikationer tillstöta.

Nu får hon antibiotika en vecka och sedan är det återbesök med ny lungröntgen. Vi är otroligt bedrövade. Tänk vad de där små liven betyder för oss människor.

Vi lade märke till att de flesta som satt i väntrummet faktiskt var par. Både husse och matte tar sig tid att åka med sina älsklingar.

Jag var glad att vi också var båda för en gångs skull, annars åker jag alltid själv. Men den här gången misstänkte jag att jag skulle behöva ta ett tråkitgt beslut och vägrade att åka själv. Kenneth kom på att det var bättre att vara med än att sitta hemma och vänta. Det blir nog fler gemensamma turer dit.

Vår älskade dotter kommer och hämtar sin mor ikväll och bjuder på tjejkväll med god mat, vin och bio. Deppiga mödrar behöver snälla barn    

Igår och imorse lasttränade jag Bianca och Azora. Det var också uppiggande. Bianca var riktigt duktig. Azora fick för sig sist var ute på Söderåsenpromenad att hon inte behövde åka släp hem igen. Frustrerande? ja tack, lite. Men idag var hon på bättre humör och vi gick in och ut ur släpet som om vi aldrig gjort något annat. Då var vi på banan igen hoppas jag.

Håll tummarna för vår fina Gucci! Jag kan inte tänka mig vårt hus utan henne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...