12 år efter att min mor gick bort har jag lyckats ta slut på hennes bullformar. Mor och granndamen gjorde sina shoppingraider till Ullared och bullformar, hårshampo o gladpack var något som min mor trodde att man behövde i obegränsad mängd. Min lilla mor       

Har därför försökt mig på att göra kanellängder och det ser inte så pjåkigt ut. Tre chokladkakor blev det också och nu har jag bestämt att det får räcka med kakor för min del.

Mycket av alla förberedelser vi ska göra inför kafferepet är vanligt underhåll, men vi kanske inte gör allt på en gång på en vecka, i normala fall. Så det blir lite trixande med knäna och huvudstående för att hinna med. Vi får hoppas att gården fylls av så många fötter att inte ogräset syns osv, osv.

I eftermiddag står tvätt av ridhussarg på schemat, lite ogräsrensning och kanske jag försöker mig på vaskstoppet också med trycktvätten. Håll tummarna att jag inte spränger rören. Det vore det sista jag behöver just nu...

 

Malin Johansson

7 augusti 2012 12:50

Vilken gullig mamma du hade som varit så snäll och samlat på sig så mycket bullpapper :-)
det låter som om du har en del roligt att göra :-)
En annan stressar instängd på ett kontor!!!och lastar en del bilar!
hoppas det kommer många till dig i helgen

http://www.havrefallen.blogspot.com

Ann-Britt

7 augusti 2012 17:49

Ja, många papper var det. Jag bakar ändå rätt mycket, men de har räckt i 12 år.
Mitt jobb känns rätt lyxigt jämfört med att sitta instängd på ett kontor.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...