Det var tungt att ta beslutet att skära ner våra vildväxande rosor. De var ju trots allt vackra när de blommade.

Men till slut gav jag med mig för omgivningens påtryckningar och tog till sågen. Jag hade inga tankar på att de skulle blomma i år och sparade därför en ruska vid lektionssalens ingång.

Hu så kalt det ser ut.

Någon månad senare ser det ut på det här viset! Ruskan jag sparade ser väldigt fånig ut helt plötsligt. Det kommer tusentals knoppar, så nog ska jag få en fin blomning.

Klematis som sällskapar med rosorna. Har ingen aning om vad den heter.

En annan klematissort. Ingen aning om vad den heter heller. Den enda jag kommer ihåg namnet på är Nelly Moser och hon står för sig själv. Hon ska också få en ny spaljé, men får blomma färdigt först. Jag hade inte hjärta att klippa ner henne i våras.

Jag vågar inte ropa hej, men än så länge har mina rosor i runda rabatten fått vara ifred för rådjuren. Ta i trä!

Fast sniglarna har börjat sin framfart. Jag fick en fin vallmo av en vän och två av plantorna såg märkliga ut efter någon dag. jag provade att vattna och då repade de sig lite, men idag såg jag vad orsaken var. Sniglar! En dahlia har de också hunnit käka upp bladen på.

I eftermiddag ska jag till Fredriksdal. Det är en utställning med fjärilsfoto och kanske att lite sommarkänsla infinner sig? Det är foton från Fjärilshuset i Stockholm. Ett mycket trevligt utflyktsställe för den delen, för er som inte redan varit där. Vi brukade åka dit när vi bodde i Stockholm. Min far, som var flintis, var med oss några gånger och av någon anledning älskade fjärilarna hans flint. Han brukade gå omkring med en 15 cm fjäril vippande på skalpen. Dekorativ hatt.

Vi har tagit oss an vår under flera år negligerade trädgård, eller park som en god vän sa, och jag är TRÖTT. Vi skogar i gamla syrener och Kenneth klipper hagtornshäcken. Han är helt sönderriven stackaren. Giftigt är det dessutom så han ser nog fin ut imorgon.

Jag har kört 10 kärror gödsel till trötta gamla häcken. En kärra till varje planta kom jag fram till behövdes och det är väl bara 150 plantor eller så. Tror jag tar fyrhjuligen med släp till hjälp när Kenneth är klar med sin klippning. Just nu behöver han den för att nå upp.

Nu har vi fått kvällssol på vår mysplats och det var inte helt fel. Lite kalt är det i syrenerna, men de växer som ogräs så det blir nog snart tätt och fint igen.

Tiger har, som tur är, hjälpt mig. Han har kutat med mig fram och tillbaka från gödselstack till trädgård.

Nu sitter båda katterna på våra mjuka fina dynor och väntar på att jag ska komma ut till dem. Får väl gå ut då…

Resultaten från det norska championatet finns nu på nätet.

http://213.236.7.147/concursosOnLinev3/w_concurso.aspx?ID_CONCURSO=309

Det måste ha varit en sträng domare för det var väldigt låga poäng. Tre ungston och tre unghingstar "slogs" om championtitlarna. Är det inte dags att börja fundera på om det ska vara ett visst antal för att en Championtitel ska delas ut? Hos stona var det egentligen bara två, för åringar (en åring fanns med) är inte med i den uttagningen. Alltså, de får båda en titel.

Den här veckan blir vår bok klar för tryckning och gissa om vi ser fram emot det? Planer på en bok till har redan börjat spira och jag har gått igång med en ny receptlista. Tja, vi får väl hoppas att årets bok blir en flipp och inte en flopp.

   Foto som inte kommer med i boken

Katrin Nilsson, www.lotuslens.com  

Fr o m 2013 blir inte ston över 170 cm och hingstar över 172 cm avelsgodkända. Äntligen har man tänkt till och insett att de där jättehästarna inte är rastypiska. Nu får vi bara hoppas att vår bebis slutar växa. Men det ska väl ändå mycket till innan Bailarino klättrar upp till det måttet. 164 cm ungefär idag och han fyllde 2 år i april. Nu ser det ut som kroppen fyller ut istället och då brukar höjden lugna ner sig. Men nog är han högre än storebror.

De nya reglerna kommer förhoppningsvis göra att uppfödare slutar stirra sig blinda på storlek. Det har fram till nu varit mer lönsamt med stora hästar. Marknaden vill ha HÖGA hästar.

Semin på basgodkända hingstar blir godkänt och det innebär att vi kan ta semin från Rombo och Capitano, som bor i Spanien. Det är ju trevligt, både för egna ston och för dem som vi kan sälja till. Det ska bli spännande att se hur de artar sig när de rids in. Bevis lär komma under hösten.

Baila bebis   

De följer med överallt. Höjdpunkten nu för dem är när vi tar ut hingstarna ur hagen och låter dem "klippa gräset" i gången. Då följer katterna med oss ner och sedan snor de runt benen på oss hela tiden medan killarna betar.

Tiger är så modig så han ställer sig bakom mina ben och sticker fram svansen och låter Bailarino nosa på den. Baila är väldigt nyfiken på de där små sakerna som svassar runt oss.

När vi är klara promenerar Putte och Tiger med oss upp till gården igen. Kvällens utflykt.

Torsdagsgänget var här igår, eftersom det var torsdag. Strålande logik! Nu när hästarna är ute måste vi upptäcka andra saker som vi kan syssla med. Jag hade en idé om att mocka en av hagarna, men Kenneth trodde att det skulle bli för stor yta att jobba på, 2 hektar. Men man vet inte förrän man provat, så vi greppade kärror, grepar och räfsor och drog ut.

Det visade sig vara en perfekt grej. Alla kunde jobba med det som passade. Någon körde skottkärran, någon räfsade och vi andra skottade skit. Helt fantstiskt vilket team-work det blev. Vi gick igenom halva hagen och det blir så fint. Jag tror alla sov gott på kvällen efter all frisk luft och promenerande.

Folk som körde förbi, och nog inte vet ett skit om just hästskit, undrade säkert vad vi höll på med. En del körde sakta förbi precis som de var tvungna att titta riktigt noga om de såg rätt - mockar de I hagen?

Jag har äntligen vågat flytta över de flesta foton och filmer till min externa hårddisk. Oj, så ångestladdat det var att ta bort dem från datorn. Trots att de säkert är mer skyddade på disken än på datorn. Min gamla dator kan väl krascha när som helst. Nu är det gjort och jag hoppas att datorskrället kan bli lite snabbare också. Det var en miljon foton och mängder av filmer. Jag har större kapacitet på min lilla hårddisk än på datorn.

När jag kom ner till killarna idag så pilade tre små grävlingar från åkern och in under skjulet i lösdriftshagen. Hm, har nog tyckt att det var lite märklig aktivitet där. Vi har sett hur hakm har dragits från skjulet över till åkern. Det har varit som en gång med halm. Jag trodde det var harar eller rådjur som ställde till det, men nu vet jag bättre.

Det är första gången jag sett grävlingar här i Skåne. När vi bodde utanför Stockholm var de väldigt vanliga, speciellt vid vägkanten och då väldigt döda tyvärr.

Bailarino gick bort och nosade vid hålet där de smitit in. Hästarna lär ju ha vetat om det. Grävlingarna har det varmt och gott där under ett skyddande tak, väl isolerat med halm.

   Mys-stund

Nu är jag så innerligt trött på detta kalla och blåsiga väder. Det känns som höst och idag är jag inte glad alls. Efter tre veckor med Viktväktarmat har jag blivit av med simringen runt magen. Den dieten är rätt fett- och sockerlös så jag tänkte att jag kanske behöver lite fett och socker för att bli pigg. Efter att ha tryckt i mig godis är jag nu både illamående och deprimerad. Det var nog inte socker och fett som behövdes. Bara lite vindstilla och varmt väder. Hur fixar man det då?

Läser en intressant bok, "Fatimas hand". Den handlar om den oroliga tiden runt slutet av 1500-talet i Spanien och om en man som nog blir hästskötare i Felipe II:s hovstall. Det verkar som det utvecklar sig till det just nu i alla fall. Det är extra intressant för mig, eftersom det var just Felipe II som satte rasstandard för PRE. De första, ganska många, kapitlen var tämligen tråkiga, våldsamma och ointressanta, men nu börjar boken ta sig. Nu verkar de ha slaktat varandra klart och det övergår till mer normalt leverne. Det var lite väl många spetsningar på spjut och avhuggna kroppsdelar för min smak.

Grilla korv kanske piggar upp? Ja, det ska jag prova. Lev väl gott folk.