Divina får gå in i egen box några timmar vid insläpp. Träning inför avvänjningen. Jag blir bara allt mer övertygad om att de vet precis allt vad vi tänker och planerar.
Kenneth och jag pratade om att ha både Cassi och Divina i den box Azora har nu. När vi sedan tog in hästarna stannade Divina vid Azoras box och undrade om hon inte skulle gå in där.

Nu fick hon istället boxen bredvid mamma, så börjar vi med Divina. Cassiopeia är nog inte riktigt redo än för att lämna mamma.

Ikväll när vi tog in stannade Divina vid sin nya box och gick in där helt frivilligt. Ninfas föl är verkligen de enklaste att avvänja. Aldrig någon oro, varken från mamma eller föl. Men efter ett par timmar smakar det allt bra gott med en slurk mjölk. Då är det bråttom in till mamsen.

 

monica

10 januari 2012 09:09

Hej Ann-Britt
Jag brukar förgylla morgonstund med att läsa din blogg och idag så får jag då syn på precis sådana boxdörrar som jag skulle vilja ha men inte trodde fanns!
Gallerdörrar som även fungerar som ventilation i boxen + slipper fula bitmärken i trädörrarna. Var kommer dom ifrån? och det finns väl ingen möjlighet att ett hästhov fastnar mellan "pinnarna"?
Hälsn Monica i Lomma med Mariscala

Ann-Britt

10 januari 2012 12:46

Hejsan.
Så trevligt att du läser bloggen och t o m förgyller morgonen :-)
Vi fick tillverkat grindarna hos en smidesfirma. De håller det mått som gäller så att små fölfossingar inte ska kunna fastna. Jag har för mig att det är 3 cm eller så. Hovarna är ju ytte-pytte-små när fölen precis är nyfödda.

 

Magda

11 januari 2012 22:18

Vad himla skönt att det finns såna som ni som tar hänsyn till de olika individernas personlighet och behov och inte ex avvänjer alla föl vid en viss ålder/ pådagen, punkt slut, oavsett om de verkar mogna för det eller ej!

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Ann-Britt

12 januari 2012 13:57

Nej, jag tror nog man har igen det även om det förstås hade varit enklare att ta alla samtidigt. Men med "vårt" system så mår fölen prima. Ingen tappar i vikt eller blir särskilt stressad. Det är ju en traumatisk tid ändå för de små liven.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...