När vi flyttade stona till ny hage öppnades en helt annan och kuslig värld för dem, tydligen... De som alltid kommit glatt galopperande till grinden och ställt upp sig i insläppsordning, när vi hämtat dem, de står nu en bra bit ner i hagen och vi får gå ner och hämta Aguila innan de andra kommer. När de kommer är det kalabaliken i Bender som uppstår.

Igår åkte jag på rygg in under linorna till en annan hage, medan jag glatt höll kvar Estela och Cassiopeia i en hand. Tänka sig! De ville inte gå undan tillräckligt när jag skulle stänga "grinden" (tre linor och lite bökigt) så Cassi fick linorna på sig och det var förstås inte så behagligt och både mor och dotter tog en jätteskutt framåt och jag bara flög iväg. Alltså fick den lilla bekräftat en gång till att grinden och in-utsläpp är jättefarligt.

Puh! Bara att börja om. Jag fick lite ny energi av att titta på Cesar i England och med Cassi iklädd repgrimma tog vi om allt från början idag. "Calm, assertive", hon fick inte gå före mig, hon skulle vara lugn, hon blev inte avplockad grimman förrän hon stod lugnt vid min sida osv, osv. Behöver jag säga att det gick perfekt?

Det är så lätt att bli invaggad i ett lugn när man gör allt enligt gamla rutiner. Helt plötsligt får man börja tänka lite själv också. Ganska nyttigt och det var ju bevis på att hästarna blivit alltför inrutade. Skadar inte med något som bryter gamla mönster.

Men det är också då man ser hur snabbt det går när något går fel. Samma som när man rider på lång tygel i skogen och hästen helt plötsligt far i luften för att en fasan flyger upp t ex. Otroligt så snabba de där djuren är!

Hagen är mycket blötare än vi räknat med, men med allt gräs är det i alla fall inte lergeggigt... än. Killarna (2 st) har 3 hektar för sig själva så där lär inte bli nertrampat i första taget.

 

Ingela Brunnberg

14 oktober 2011 00:03

Viskar försynt......
Kalabaliken i Bender, inte Bendel.

Ann-Britt

14 oktober 2011 14:20

Ja ja, whatever, kalabalik var det i alla fall.
Jag har ju gjort värre stavfel he, he...

 

ylle

14 oktober 2011 17:55

Ja tänk vad lätt det är hänt.. en olycka, eller som i detta fall, mer av en incident. Kanske bra för att hålla sig litet på alerten?

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Britt

14 oktober 2011 20:31

Lätt att bli hemmablind!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...