Vi hamnade i gäststallet som låg 3 km från Strömsholm och först så blev vi nog allt lite besvikna på att vara så långt från anläggningen. Som tur var skulle vi som åkt tillsammans starta i samma klass, men ändå lite trist att behöva lasta och åka mellan ställena.

Sedan fick vi höra att det fanns en ridstig som förband oss med anläggningen och vi gav oss iväg på upptäcksfärd direkt. Vi hade suttit i bil i sju timmar och hästarna stått i släpet så alla behövde röra på sig.
Det visade sig vara en otroligt trevlig ridstig, som gick över broar med strömmande vatten och mellan ko- och fårhagar. Nu har vi som tur var PRE och "tjejerna" njöt i fulla drag. De gick och tittade storögt och frustade. Azora har faktiskt inte varit utanför gården sedan hon var bebis (SKÄMS på oss, men det blir lätt så när man har ridhus). Hon älskade detta äventyr. Redan på fredagen bestämde vi oss för att strunta i domarens betyg (om det blev dåligt) för detta var ett Championsto för oss.

Vi har nu passerat kor, får, en skjutbana där det pangades friskt, två broar, en tunnel, 10 ridande lektionsekipage från Strömsholm på en smal stig, en stirrig hopphäst med ryttare, ett antal hundägare på promenad, badande hästar i hage och en hel del till. Detta utan att någon av hästarna lyfte på ögonbrynet ens. Yes!

Här ger vi oss iväg.

En bro över Strömsholms kanal och det brusade rejält under oss. 

Det hade regnat en del här också... Men vi hade kanonväder fredag och lördag. Promenaden tog 40 minuter (enkel resa).

Vi väntar på vår tur, med en i våra ögon vacker häst.

Domar- och sekretariatsbordet.

Återigen får jag säga att det var en himla fin helg, med mycket god stämning, en underbart god och trevlig middag på kvällen och väldigt många glada skratt och galenskaper. Så vi gör säkert om det här igen och då ska vi inte göra några förövningar innan själva uppvisningen utan då kör vi direkt.   

En uppfriskande och avslappnande promenad i naturen och så kör vi så det ryker på banan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...