Gustavsborg PRE

Alla inlägg under mars 2011

Av Ann-Britt - 21 mars 2011 18:06

En av mina kollegor skrev på FB om sin häst, som lyckats rulla fast i boxen. Som tur var gick det bra. Puh!

Vi har fått in vanan att snurra rätt pållar som ligger som vägglöss, inklämda både här och där i boxen. Föl är inte alltid så smarta när de rullar sig. Faktiskt har vi även haft vuxen häst som vi behövt snurra. Ninfa och hennes avkommor tycker inte om när de är blöta av regn och de vill genast rulla sig när de kommer in. Aciano har väl varit den mest energiska. Han lyckades rulla fast tre gånger när Alexandra och en god vän till oss hjälpte oss med stalltjänst. Nu har han fått jättestor box och än så länge har han inte rullat fast.

Vi har kommit på ett litet knep som gör att man inte riskerar livet och inte behöver dra hästen sned heller. Dra inte i svansen!

Man måste vara två om det är en stor häst för att göra vår variant.

Ta ett grimskaft och lägg om båda frambenen, nere vid hoven, och ett grimskaft om båda bakbenen. Förhoppningsvis ligger kusen still medan man gör denna "operation".

Sedan är det bara att snurra "hela klabbet".

Man kommer på så sätt en bit ifrån de vilt viftande benen när hästen kommer på rätt köl igen. Sparkrisken är enormt stor annars.


  


Tanken var att jag skulle ta nya foton idag, men hagarna är bara så deprimerande. Lite sol nu tack så det blir torrt och fint.

Av Ann-Britt - 19 mars 2011 17:57

Det är så kul nu när många gör färgtest och de flesta verkar veta lite mer än jag och andra ungefär lika lite som jag. Men lite har jag lärt mig genom att läsa på mer och även genom att läsa andras bloggar och FB-kommentarer.

Våra "ungar" har mycket riktigt inte gulgen, men kan ge bayo, palomino osv med rätt partner. Så var det utrett.

I Juan Llamas bok finns ett helt kapitel om färger och tro inte att det är så enkelt så att brun heter bara castaño utan det finns en hel uppsjö med olika castaño.

Det är oscuro, guinda, natural, encendido, boyuno, claro, melero, zaino och en hel massa till.

Oj, oj, oj varför kan det aldrig bara vara enkelt?


Nu får vi akta oss så vi inte börjar avla på färg enbart som man gjort ibland i Spanien. Man får fram en rolig färg, men det ser sannerligen inte ut som en PRE.


Bayo finns då förstås också i några olika varianter; claro, naranja och acervunado eller cervuno, bara för att göra livet komplicerat...


I en bok från 1600-talet beskrivs färgen såhär:


It should be of a delicate colour, like straw.. and the mane, tail and lower legs should be black, with a stripe of more or less finger's breadth running from the shoulder to the tail. This is the true bayo, and not a light bay, as it is often described by inexperienced observers on account of the light colour and dorsal stripe...


  


Detta bör alltså vara bayo. Väldans snygg färg i mitt tycke.


Palomino beskrivs av Giles, 1842:


The perla, pelino or isabela is a dull ashen white, very similar to the colour of a pearl. It may be dark or light. Horses of this colour are generally sluggish in temperament and have very pale blue eyes, for which reason they are not up to heavy work and have weak, unreliable eyesight. They are therefore held in little esteem by horsemen, for whom their only attractions are their unusual colour and their smooth action which make them suitable for light harness work and as saddle-horses for ladies.


Jaha, så behöver man inte bry sig om att få fram den färgen då...  


  


Juan Llamas har arbetat på Jefatura de Cría Caballar, som var den militära myndighet som höll i PRE-stamboken innan uppfödarorganisationen ANCCE tog över. Han har också varit domare både nationellt och internationellt för PRE-utställningar och varit domare i dressyr och doma vaquera.


Av Ann-Britt - 18 mars 2011 15:34

Det har jag undrat lite över, för det borde ju passa ganska bra. Eller western, där är det ju perfekt med en mindre och kvick häst. Och körning, snabb, otroligt smidig, vändbar och klok. Det är mycket man kan ha PRE till.


Om jag fortsätter bläddra i Juan Llamas bok så står det bl a om testet som PRE-hingstar skulle genomgå 1925.


Detta gällde Portugals militärstuteri och hingstarna skulle kunna gå 40 km i ojämn terräng med ett minimum av 10 km/tim samt galoppera över platt mark 8 km med minimum 400 meter/minut och de skulle bära en vikt på minst 70 kg. (Små lätta gubbar på den tiden).

Spanska militären hade troligen liknande krav.

En härdig ras alltså på den tiden.

Han skriver mycket om de nya krav som köparna hade, på lätthanterliga hästar, som kunde en massa tricks, som mest var vackra att se på. Det var köpare utan kunskaper om hästar eller ridning. De ville bara ha något flashigt att visa upp.

Uppfödarna, som knappt fick det att gå ihop ekonomiskt, började förstås försöka avla fram hästar som skulle passa marknaden.

"What he wants, what he insists on, is a horse without character or temperament, suited to a rider who lost the full range of his physical capacities years ago.


Hårda ord. Nu tror jag dock att det svänger igen till mer funktionella hästar som kan konkurrera på dressyrbanorna. Det har vi sett några exempel på den senaste tiden.

Vernonica vann 5-års med Denodado på Sunshine Tour och då är det ju många raser med och tävlar. Egentligen ännu mer värt än SICAB (där många ryttare faktiskt inte kan rida, bedrövligt nog). Länk till en av hennes ritter:


http://www.topiberian.com/index.php?option=com_seyret&Itemid=67&task=videodirectlink&id=2063&lang=es

En artikel om Veronica, El Robledal och Denodado:

http://www.hestesport.no/content.aspx?page=10792


Det är så roligt att läsa. Veronica är en otroligt ödmjuk och trevlig tjej och hon är väl värd dessa framgångar.


Jag önskar det kunde komma in fler ston i dressyrvärlden, så folk började förstå att de är lika ridbara som hingstarna.

Jag har varken kapacitet eller nerver att tävla själv och hoppas att jag i framtiden kan hitta en trevlig medryttare till Azora. Det hade varit spännande!


  


Pregonero XIX, Aguilas pappa. Han kommer just från Miura-stuteriet, som jag skrev om igår. Han var efter Vinatero III, en hingst som lämnat många bra dressyravkommor.

Av Ann-Britt - 17 mars 2011 19:24

Bara för att ingjuta hopp om det känns tungt någon dag...


Kenneths far (86 år) blev opererad för en tjocktarmstumör för två veckor sedan. Han kom hem från sjukhuset i förra veckan. Han bor på Pensionat Kjärmann (särbons bostad) och mår förträffligt.

Idag ringde han och sa att "jag är bara hemma och hämtar lite grejor". Jaha, sa jag, hur känns det. Har du ont?

Ont? sa han. Nä, vi ska ut och dansa i eftermiddag. Jag mår jättebra.


Det finns alltså hopp!   


PS! Det var på fullt allvar att de skulle ut och dansa. Makalösa människor.



Av Ann-Britt - 17 mars 2011 16:37

Jag bläddrar i boken "This is the Spanish Horse" av Juan Llamas och där är så mycket intressant läsning.

Han skriver om Don Antonio som grundade Miura-stuteriet (där vår Aguila har förfäder ifrån) och han berättar att Don Antonios son Eduardo var sjuk som barn. Don Antonio bestämmer sig då för att skriva en bok om ridkonsten, till sin son och den skulle aldrig ges ut utan skrevs endast i ett exemplar dedikerat sonen.


Jag översätter inte texten, för den är redan översatt en gång från spanskan.

"Because you are not strong, and will learn to run later than I had hoped, I am determined to finish this, in case I am unable to teach you myself, and so that you always know what I have done with my life. I hope you will find it useful, and that at least you will understand that my desire was always to help you and to teach you something of the most beautiful, and most thrilling pastime there is."

 

Visst är det så vackert så man blir tårögd. Vilken ödmjukhet inför livet. Jag har otroligt stor respekt för dessa verkligt stora hästkarlar (ja, det var ju alltid karlar) och jag läser gärna vad de skriver och lyssnar på vad de säger. De äger en kunskap som vi idag inte kommer i närheten av. Om vi skjuter detta åt sidan så missar vi något oersättligt.


Ett par gamla ordspråk:


To break a horse by force is like turning the dogs loose and chaining up the stones.

 

Never choose a wife by candlelight, nor a friend at a feast, nor a horse at a fair.

 

To get the best from a woman or a horse, the best way is flattery. (yes)


Det kommer mera... vartefter jag bläddrar mig framåt i boken. Så är ni inte intresserade av PRE-historia ska ni inte läsa de kommande inläggen.  


  


Fy fabian, det är underkylt regn, låt oss ta en sommarbild.

Av Ann-Britt - 16 mars 2011 12:28

Någonstans har jag sett de här orden:

Ryttaren ska hålla i tyglarna som om han/hon har hästens själ i sin hand.

Tänk vad de är snälla dessa djur. Jag sitter ibland och bara förundras över att de står still, låter oss sitta upp och sedan bär oss på sina ryggar utan protester.

Det är egentligen otroligt när man börjar fundera på det, eller hur? De är inte skapta för att bära någon.

Tänk då på de hästar som bär på någon som inte visar den minsta respekt för detta vackra snälla djur. Åtskilliga är väl dessa.


Jag jobbade en liten kortis med Azora, typ fem minuter. Idag var hon inte lösgjord, men trodde att hon kunde luras genom att sänka huvudet så fint och stå alldeles stilla. Men se där lurade hon inte mig. Det är lite kul med de här väldigt unga hästarna, att det går som en berg-och-dalbana i utbildningen. Ibland verkar de ha förstått precis allt och nästa gång så tror man nästan att det är första gången de ser en människa. Med lite lugn coaching hittade vi lösgjordheten och så var lektionen över. Hon verkar mycket nöjd med både sig själv, mig och sitt arbete.


Solen skiner, vinden viner iskall och jag ska hälsa på gamla faster. Det är nog för kallt att släpa ut henne på promenad, så vi får sitta inne och njuta av solen.


  


Nej, inte fotat idag.


Av Ann-Britt - 15 mars 2011 14:54

Det gick som en dans igår kväll när jag var inne och jobbade med Azora. Belöningen för henne blev att vi bara arbetade i 8 minuter totalt. Man ska inte trötta ut en engagerad och arbetsvillig nästan 3-åring. Härligt!


  


Knappt två månader kvar nu till första fölet. Estela är beräknad till 7 maj. Samma dag som vi har kurs och Championatet går av stapeln i Åstorp, plus att det var en mässa vi ville vara med på. Jaha, då får vi kanske välja...

Av Ann-Britt - 14 mars 2011 19:35

Jag kikade på resultatlistan från Sunshine Tour och såg att Robledals Jeque XXVII vann COPA ANCCE (kvalificerande för SICAB), San Jorge och fick 64,669%. Robledals Denodado knep segern för 5-åringar med 64,800%.

Grattis till Gunilla och Gert och förstås till duktiga ryttaren Veronica Winsents.


  


Veronica o Jeque.

Förhoppningsvis är det Veronica som ska rida in våra två småknoddar, Rombo och Capitano, en gång i tiden. Tänk om vi får se dem på SICAB...


Loverahingsten Norte vann GP Kür med 70.725%


Har precis bakat två kakor och nu ska jag ut och jobba lite med Azora. Sedan blir det nybakad tigerkaka till kvällsfikat.




Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards