Jag letade upp gamla videofilmer och lyckades minsann få till det med den nya tekniken och kunde klippa ihop några snuttar från när vi köpte Aguila.

Då tyckte jag att visningen var väldigt stissig och uppjagad, men nu när jag sett lite fler spanska handlers inser jag att den här killen var superproffs. Han håller SICAB-klass. Vilken koll han hade och så himla väluppfostrad/tränad Aguila var.

Mot slutet av filmen kommer Colombiano, den hingst Aguila var betäckt med, pappa till Figaro. Sedan blir det en liten visning av stuteriets olika faciliteter, som vagnsmuseum, smedja, bodega osv. Ja, där ligger man allt i lä. En flaska rosé av deras egen skörd fick vi med oss hem.

Nästa film är till dig Lotta. Figaro från nyfödd tills han blir inskriven och sedan avvand och släppt med sina nya kompisar. Filmen slutar med att han springer bort till mamma, som står i en hage bredvid killhagen.

Han föddes i november och det var svinkallt. Han var ett riktigt busfrö och gjorde sig ingen brådska in/ut till/från hagen. Han hade sina egna projekt och mamma fick vackert vänta.

Se så tjusigt det var vid fölinskrivningen. Två delegater från Spanien! Nu är det minsann inget ståhej och skönt är det. En svensk veterinär kommer till vårt stall och fixar hela baletten. Men det är ändå kul att ha varit med på den gamla goda tiden. Men minsann om de inte var ganska så väluppfostrade där också. Jag kommer inte ihåg hur gammal Figaro är, men jag tror runt 7 månader kanske mer. 

Vi lämnade kvar honom över sommaren i Stockholm när vårt flyttlass gick mot Skåne. Så han bör vara 7 månader, men jag tycker han ser äldre ut. Han stod hos Helena och Lars Savander. De hade då Solero, nästan jämngammal med Figaro och de blev bästisar i hagen. Och tufft uppfostrade av alla de gamla valackerna. Det var en av "di gamle" som tog sig an pojkarna och skyddade dem när det blev för tuffa tag från de andra gamlingarna.

En liten walk down Memory Lane

 

Magda

22 februari 2011 21:16

Vad roligt att se! Hopppas jag ngn gång i tiden oxå "får" göra en sån där Spanien-resa för att leta upp rätt avelssto:-)
Och vilket busfrö den där lille Figaro verkade vara! Snacka om självständig. Annat var det med min lilla Humlan när hon var liten..hon var som en skugga av mamma Honey alltid, och förblev mer eller mindre ända tills hon åkte i dec. Kanske lite PRE att vara självständig & lugn..har alltid min Descarada varit också!

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Ann-Britt

22 februari 2011 21:27

Men Magdalena, vad säger du!! Åka till Spanien och köpa sto när jag precis orerat om att det finns så fina hästar i Sverige... Nähä du, du får allt köpa här.

 

Kryddan

22 februari 2011 21:18

Hela inlägget i all ära men det är klart att det är filmen med Figge som stjäl ens hjärta! Så roligt att se! :)

Ann-Britt

22 februari 2011 21:26

Ja, en liten Lottaspecialfilm. Han var en charmknutte.

 

Evisen

22 februari 2011 21:50

Åhhhh...! Tack!! Gissa om jag sitter här med ett leende från öra till öra!! Vilken liten självständig nyfiken plutt! Underbart att se! Nu måste jag titta en gång till :o) Kram!!!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Ann-Britt

23 februari 2011 08:01

Jag tyckte också det var roligt att se de gamla filmerna. Jag har mer på Figaro. Första fölet vet du...då filmades allt, mycket och länge.
Det kommer nog fler snuttar senare.
Jag hade hoppats att jag hade något på hans lekfarbror och lektant, men jag tror tyvärr inte det.

 

Evisen

22 februari 2011 22:02

Och så är det roligt att få se både Aguila och Colombiano!! Fina är dom!!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Ann-Britt

23 februari 2011 07:59

Javisst är de. Aguila är bara 3 år på filmen.

 

Annie

23 februari 2011 08:57

först ber jag att få gratulera till 10 år som uppfödare!
sedan så måste jag ju erkänna att man blir lite avis på Evisen som har en uppfödare som gläder sig över allt, men det är de värda Evisen o Figge!
tänk att få se sin älskling på film som bara ett par ben med massa bus i...

Ann-Britt

23 februari 2011 18:14

Tack!
Det är ju det som är glädjen som uppfödare att få följa sina små krabater genom livet. Jag är så tacksam över att våra köpare vill ha kontakt med oss.
Älskar att gråta av glädje och rörelse när jag ser deras filmer.
Så det är klart att jag måste göra en film till Evisen/Lotta när jag nu hittade alla dessa gamla filmsnuttar.

 

Charlotte

23 februari 2011 09:34

Helt vidunderlige videoer, Ann-Britt. Og hvor var det dog underholdende at se Figaro som ganske lille. Nej, hvor jeg glæder mig til mit føl til sommer....

http://www.colinadelsol.dk

Ann-Britt

23 februari 2011 18:16

Det är det bästa i livet, näst intill barnen förstås om man har det. Men fölen blir ju som att få bebis på nytt varje år. Härligt!

 

Magda

23 februari 2011 16:50

Ha, ha ja du får väl hålla kvar Futura tills jag "har mitt mer på det torra" och sen får du om si sådär 5-10 år plocka hem ett svart avelssto.
2 vita, 1 brun & 1 svart;-)

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Ann-Britt

23 februari 2011 18:15

Ett svart har jag nog redan hittat. Frågan är om hon finns kvar om 5-10 år. Men tills dess kanske vi lyckats få fram något i svart.

 

Magda

26 februari 2011 15:58

:-)

http://wwww.descarada-de-fenix.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...