Imorse släppte vi alla pållar en sväng i ridhuset innan de gick ut i hagarna. Vi tog ut dem två och två och de sprang av sig lite spänningar. Mammorna var helt tossiga. De for som skållade små troll, bockade och gjorde caprioler. De är också de som hatar isen mest och antagligen spänner sig mest av alla i hagen.

Aciano var så söt idag. Han hade irrat sig ner runt den gigantiska vatten/ispölen i sin hage och sedan hittade han ingen väg tillbaka. När Kenneth kom med lunchö stod Aciano och kallade längst ner i hagen. Kenneth fick gå in efter en grimma och guida den lille gossen rätt. Då blev han så glad och sprang upp till sin hög med hö. Snuttungen!

De minsta två har fått sin andra stelkrampsspruta och är nu grundade och klara. De reagerade inte ens.

Bailarino har varit borta vid Acianos box så de fick nosa på varandra. Vi har våra funderingar på att de ska få gå tillsammans när vi avvänjer för gott. Det borde funka. Men man vet ju aldrig förrän man väl släppt dem och då är det så dags. Inte så lätt att hinna ingripa då. Men jag tänkte spendera lite tid med Bailarino vid Acianos box. Borsta och fixa och låta dem prata lite. Hopsläpp får bli när isen lättat förstås så vi vet inte när. Kanske i juli eller så   

Tror ni nånsin att det blir så här grönt igen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...