Du milde tid. Jag har varit på nya IKEA i Helsingborg och det gör jag inte om på mycket lång tid ska jag då säga. Enormt stort och jag var tvungen att ränna igenom hela åbäket i två plan för att komma till tygerna. Åh nej.

Jag var så irriterad så den antagligen tänkta effekten att man ska handla en massa längs sin väg, det föll platt. Jag stormade igenom de tusentals kvadratmetrarna arg som ett bi och såg ingenting.

Sedan vägde tygvågen inte rätt antal meter. Olika på de två vågarna, men inte rätt någon av dem.

Kassan tog en evighet för någon hade glömt något kampanjerbjudande och gissa om denna person stod i min kö?!

Nu är jag hemma, med tyg som tur är, och några IKEA-korvar i magen. De var bra i alla fall, men har inte gjort mig mer positiv till ett nytt besök.

DryMaxx kan kanske funka. Det var torrare i mamma-föl boxarna idag, men det varierar lite från dag till dag. Jag strödde lite mer pulver och så får vi utvärdera under veckan. Det hade varit kanon om vi hittade en bra lösning. Vi vill gärna ha föl och mamma tillsammans ett litet tag till. Men att stå i blöt ammoniakdoftande sur halm är inte särskilt nyttigt. Det spelar ingen roll hur mycket halm vi vräker in för de äter och vandrar runt och ligger och gottar sig och så blir allt geggigt.

Ett litet skitigt och fölpälsruggigt hjärtegull.

 

Ewa

10 november 2010 16:28

Torv i botten på boxen brukar göra susen!

http://www.ewa-angantyr.com

Ann-Britt

10 november 2010 18:19

Ja, om man inte har hästar som tycker det är jättespännande att gräva och undersöka saker och ting... Jag provade i en box en gång och det blev en himla röra. Jag lade genast ner projektet. Gillar inte själv det svarta dammet heller, så jag var lättövertalad.

 

ylle

11 november 2010 06:34

Vad vuxen "lilla Hjärtat" ser ut där! Jag hade kutterspån i botten på Slask-Kalles box, med halm över. Höll ett tag i alla fall. Och roligare än blöt torv... usch...

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Britt

11 november 2010 08:56

Det har du helt rätt i. Vi har det när fölen är riktigt små, men när de blir så stora som nu så hjälper nästan inte det heller. Vi kanske ska avvänja vid 5 månader som de flesta andra???

 

ylle

11 november 2010 06:35

Såna där fula "varuhus-knep" som ska lotsa oss flera km onödigt runt i tron att vi ska köpa MER, jag håller med, oftast blir man bara störd, och då tjänar de mindre på oss...

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Britt

11 november 2010 08:54

Än så länge har jag inte hört någon som tyckt det var kul att traska hela vägen heller. Så jag undrar vilket marknadsföringssnille som varit framme. Fast vi som blir irriterade kanske inte ingår i deras målgrupp ändå. Vi som inte vill spendera en hel söndag på IKEA med hela familjen och äta köttbullar i restaurangen och stoppa massor med saker i vagnen på vägen mot kassan.
Vi som rusar som skållade troll mot tygerna är inga kul kunder att ha...

 

Ingela R

12 november 2010 10:09

Jag gör som Eva i första inlägget. Lägger ett tunt lager torv i botten 1-2cm, sedan mycket halm ovanpå. Torven suger upp så mycket vätska så det gör inget att de bäddar om hela boxen. Har gjort så i många år med alla hästarna.

Ann-Britt

12 november 2010 10:23

Ha, ha då ska du träffa en intensiv PRE som gräver... he, he.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...