Gustavsborg PRE

Alla inlägg under september 2010

Av Ann-Britt - 30 september 2010 08:06

  


Vi var på hingstvisning hos Jan Brink för några år sedan och då stod han och sa att "PRE är köttbullar på ben". Som en liten kuriosa kan vi då berätta för honom att en sådan köttbulle kom 4:a igår i VM Grand Prix Special. Köttbullen heter förstås Fuego XII. Hans småsyskon hos oss gnäggar och gratulerar!

Hade han kunnat dra ner lite på det spanska tempot hade han fått ännu högre poäng. Det blir lite överilat ibland, men attans så fin han är.

Jag trodde han skulle få lite lägre poäng p g a sitt tempo, men domarna såg väl ändå hans kvaliteter. Det ska bli spännande att titta på lördag hur det går då.

Närmsta svensk hamnade på 28:e plats, så jag tycker nog att köttbullestämpeln kan tas bort?


Vi förbereder inför lördagens kurs med Carina och nästan 20 personer kommer hit. Välkomna! om ni nu läser bloggen...


Jag har pratat med Ewa Angantyr om kurs i november och det blir ett spännande upplägg där du kan välja på NH, lång tygel, ridning, unghästhantering mm. Ewa har många strängar på sin lyra och det verkar finnas något för alla. Jag återkommer om detta, men den 6-7 november kan ni som är hugade boka in.


Hästen på bilden är Kefrén, Estelas utvalde.

Av Ann-Britt - 29 september 2010 17:02

  


Pregonero, pappa till vår Aguila. En gammal godinghingst, från Miurastuteriet, som lämnat många bra avkommor. På den tiden när hingstarna var små och naggande goda.


Idag har vi gjort klart mammornas vinterhage. Vi har slagit ihop två hagar så de får 1,2 hektar att roa sig på, plus att de får vindskydd från ridhuset och vårt hus. Än så länge går de ute på nätterna, men det börjar så smått luta åt att ta in. Vi hoppas på ett par veckor till med fint väder. Fölen mår alldeles prima ute. Det är torrt och fint igen och jag tror vätan är mycket värre än kylan.

Jag tycker att årets föl är mer självständiga än vad de andra varit och jag tror det beror på att de inte stått inne på nätterna. Nu är de vana att gå med flocken hela dygnet och de kan vara riktigt långt från mamma. Hagen är 3 hektar och fölen kan vara i ena ändan med Futura och de bryr sig inte det minsta om sina mammor.
Vi har tagit in dem vissa blöta nätter och tidigare när vi tog ut mamma ur boxen så var det ett himla pipande och hoppande, men denna årgången bryr sig inte det minsta att de blir ensamma kvar i boxen.

Ikväll är det ytterligare en rafflande match från Kentucky. Det blir lite lustigt när vi sitter och hejar på Spanien och inte på Sverige.

Av Ann-Britt - 29 september 2010 08:00

Totilas fick över 83 % igår. Han är magisk den pållen.

Jag tänkte "stackars Fuego" som skulle ridas efter Totilas. Men han gjorde det med den äran och fick över 73 %. Inte dumt alls och när jag kröp till kojs låg spanska laget på fjärde plats.

Fuego är bra i kuren (sorry mina tyska u strejkar) och kan få lite mer poäng där. Upp till bevis mina kära PRE!


  

Av Ann-Britt - 28 september 2010 14:42

Jade de MV (jag tror Lusitano) ligger på 14:e plats just nu med 67.319 G-Nidium (PRE) ligger på 27:e plats med 63.021

Norte och Fuego XII rider imorgon. Då får vi hålla tummrna för lite högre poäng.


Minna Telde på Larina har 68.000 poäng och ligger på 11:e plats.

Av Ann-Britt - 28 september 2010 13:53

  


Systrarna Graaf har fått bissingarna fixade idag. Jag vet inte varför, men vi har alltid kallat systrarna så. Antagligen tyckte vi att de var vackra.

De hade krokodiltänder enligt Ursula men nu tuggar de morot med stor iver och utan kindont. Tack var att de inte är ridna eller höpsnörpta i munnen har de inte fått några sår alls. Skönt det. Jag får lite dåligt samvete när de har vassa kanter. Men de är tjocka så de rullar och antagligen råder ingen näringsbrist på grund av tuggmotstånd.


Såg ni förresten ena systern Graaf på TV igår? Mycket sympatisk blandning av årets Sommarpratare som samtalade över en bit mat. Magdalena Graaf, Paolo Roberto, Eva Gabrielsson, Annika Östberg och Tomas Sjödin träffades för första gången och diskuterade livet med utgångspunkt från sina respektive sommarprogram. Intressanta, gripande och djupa samtal.


Av Ann-Britt - 27 september 2010 11:54


Det här är väl härligt att se? Jag tillhör ju själv en av dessa konstiga människor som har en massa hästar och inte känner någon överhängande lust att sitta på dem. Kan ni tänka er!!

Jag är så nöjd med att umgås med dem och ta hand om föl och unghästar och uppfostra dem till goda "medborgare". Detta är min njutning i livet. Jovisst kan jag rida också, men det är inte det jag tycker är roligast.

Jag har funderat över hur man tolererar olika saker från olika hästar. Vissa hästar tar fram ens allra sämsta sidor t ex. Man kan bära sig hur dumt åt som helst. Har ni tänkt på det? Man kan stå och skrika och gapa över bagateller. Gör en annan häst samma sak så har man överseende. Det kommer väl inte fram förrän man har en massa olika individer. Har ni bara en häst märks det nog inte. Undrar vad som tar fram detta beteende. Är det för att vi är lika eller olika?


Vårt ledarsto, Aguila, är en sådan häst som jag tolererar väldigt mycket från. Hon kan göra saker som jag aldrig skulle låta en annan häst göra. Behöver jag säga att hon aldrig blir till salu??

Hon kan stå och tigga morötter av mig. Hon får två och vill ha en till. Får hon inte det blir hon sur. Då står hon och väntar tills jag vänder ryggen till och så tar hon ett försiktigt nyp i min rumpa, med öronen bakåt, bara för att visa att det är faktiskt hon som bestämmer. Hon nyper aldrig hårt, men ändå. Hade en annan häst gjort samma sak hade jag tillrättavisat, nu skrattar jag bara åt hennes hyss. Aguila och jag är som min mor och hennes granne var för varandra. De kivades och gnabbades, men var bästa vänner genom hela livet.

Kanske beror det på att hon var vår första PRE. Kanske för att jag  beundrar henne som mamma. Eller kanske för att hon leder flocken på ett suveränt sätt. Jag tror vi har ömsesidig respekt för varandra (även om hon vet/tror att det är hon som bestämmer). Hon följer mig som skugga om jag har henne lös i ridhuset.

Min älskade Aguila.




Av Ann-Britt - 26 september 2010 17:35

  


Idag har jag varit och shoppat med dottern. Det blev ett nytt regnställ, stövelstrumpor och lite flärd. Jag var så glad över mina fynd, men säg den glädje som varar för evigt.

Åker från Väla till Hyllinge och när jag stannar bilen ser jag att en påse fattas. Mina fina t-shirts och strumpor till mig och maken är alltså borta. Ringer till affären och undrar om jag glömt påsen där. Men nej tyvärr inte. Antagligen har jag tappat den på väg till bilen.

Jag kör tillbaka för jag tänkte att det KAN ju vara så att det finns snälla själar som hängt påsen på en stolpe eller så. Men tror ni det?? Nej givetvis inte. Så din ruttna lilla skit    som tog min påse, jag hoppas du trivs i mina tröjor och makens strumpor.


I morse hade vi mysarstund i hagen. De är så duktiga och kommer fram en och en och blir borstad och kratsad. Nåväl två och två, för ett föl har man under armen hela tiden oavsett vem man borstar, men det är inte så störande. Ganska gulligt istället. Det är knappt så jag fattar att alla de här snälla, fina hästarna är mina/våra.

Flera stycken är dock till salu. Jag ska bara samla ihop mig och lägga ut dem på hemsidan. Det blir så definitivt när de ligger till salu. Våra bebisar...


Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7
8 9 10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards