Nä, det fanns inget litet föl hos Dula. Den undersökande veterinären sa, precis som vår, att hon känns dräktig, men tyvärr var hon inte det.  Nåväl jag trodde inte att det var så väl heller och det är bara att ta nya tag.

Dula har i alla fall en sommar att minnas. Hon slipper träffa en massa tråkiga seminsprutor utan får the real thing. Tror inte hon misstycker även om vi är lite ledsna.

Hennes man ska tävla på Championatet i Danmark på lördag och vi hoppas Dula är redo för träff när han kommer hem på lördag kväll.

Det känns lite höstaktigt nu. Mörkret kommer tidigt på kvällen och imorse fanns de vackra spindelväven i gräset och runt eltrådarna.

En vilsam tid vi går till mötes och vi har haft en alldeles underbar sommar. Får vi dessutom en vacker höst så borde alla var laddade inför vintern.

Jag har fortsatt skrubba boxar och väggar. Sisyfosarbete känns det som. Svalornas aktivitet har minskat och min tvätt håller lite längre nu. Det blir TYST när de flyttar till varmare land.

Dula kollas kl 14 idag och det är så nervöst. Nu tror jag väl inte på mirakel, men man vet ju aldrig.

Jag skurar boxar som en galning för att hålla mig sysselsatt.

Visst ni att pumpor klättrar i träd?

Mitt i urskogen syns en gul blomma.

Andra tar över betesputsen. Nästan lite Hitchcockstämning nu...

Humlorna gräver runt i blommorna, står på huvudet i dem och är helt yra så nu tror jag de blir pollinerade.

Cintia, ett inridet sto som vi funderar på att ta hit till försäljning. Hon har så läcker teckning, eller hur? Är dessutom både snäll och duktig att rida.

Imorgon ska Dula kollas så får vi kanske svar på varför hon inte kommer i brunst. Hingstarna är inte intresserade av henne heller. Att hon skulle vara dräktig, trots brunstödem och ägg, nej det vågar jag inte tro. Om hon är det lovar jag att bjuda på champagne laget runt!

Mina pumpaplantor väller ut över marken, men det blir nästan inga pumpor. Det har bildats några små som sedan skrumpnar och ett par stycken som ser ut att kunna bli något för Halloween. Finns det någon pumpaexpert bland mina läsare som kan ge mig råd?

Det verkar vara en smart växt, för vid varje blomma bildas det rötter om stjälken ligger mot marken. I princip skulle man kunna skära av stjälken och det skulle då bli en ny fristående planta.

Inatt har föl med mammor varit inne. Det har kommit 27 mm regn och nu hoppas jag gräset får lite fart.
Jag passade på att raspa fölen och verka Ninfas framhovar. Hon har fått in precis rätt form nu och sliter hovarna så jämnt att de inte behövts verkas på över två månader. Det var inte mer än någon mm att klippa idag och formen var fin.

Nu när jag verkar själv har jag blivit extra petig. Det blir verkligen individuell behandling och jag pysslar och fixar hela tiden. Alla har olika tillväxt och det är svårt att ta alla samtidigt, som det ofta blir när man bokar tid med hovslagare. Estela t ex växer jättefort och behöver verkas varje månad och så då Ninfa som kan gå två-tre månader utan problem.

Ett par gamla arkivbilder. Corredor 2008. Här är han ca 3 månader gammal.

Mysstund med ömsesidigt kliande. Nobleza 2008 ca en månad gammal.

Idag blir det lat soffdag. Jag började läsa en ny bok igår, Boktjuven, och den var svår att lägga ifrån sig. Underbart språk och en spännande historia. Den handlar om Liesel, som 9 år gammal hamnar i en fosterfamilj och 2:a världskriget pågår. Döden är berättaren i boken.

Språket är så vackert, som här när fosterpappan ritar en teckning av Liesel:

"Pappa!" viskade hon. "Jag har ju inga ögon!"

Han strök flickan över håret. Hon hade gått i hans fälla. "Med ett sådant leende", sa Hans Hubermann, "behöver man inga ögon." Han kramade om henne och tittade sedan på teckningen igen med en min som varmt silver.

Gucci och jag tar en ledig dag.

Vackra kallor som jag passar åt dotter och sambo tills de "får" ett hus med trädgård.

Dula är kvar hos hingsten och hon visar ingen brunst. Vi som körde i ilfart dit i tisdags... Om hon inte visar något idag får vi kolla henne igen imorgon. Tvillingdräktigheten har väl ställt till det i systemet. Nu börjar det allt bli seeent på säsongen. Men vi hade två juliföl när Alissa och Fuego föddes och de har ju blivit rediga hästar de med.

Våra plommon börjar mogna. Betydligt mindre i storlek än vanligt p g a torkan, men ack så goda. Tyvärr har de flesta blivit invaderade av maskar. Men jag litar på att det är mask som bara trivs i plommon så jag kör med detta; Öppna plommonet, är det någon som vinkar till mig, nix, blunda-tugga-svälj.

Är det någon som vinkar får jag ge mig och kasta det goda i rabatten.

Lite ägg dör jag nog inte av. Va, tappar ni aptiten? Nu ska ni inte vara kinkiga.

  

Superbra ekologisk flugfångare som jag fick av dottern på Mors Dag. Hon hittar alltid så fyndiga grejor. Och vad gläder inte en "bond-mora" om inte flugfångare.

Så här många hästar kan man trycka in i ett litet vindskjul. Jag blev väldigt förvånad när jag ser Aguila i mitten. Att hon tillåter alla att vara där samtidigt med henne. Hon börjar bli tillåtande på gamla dar.

De två längst ut till vänster och höger är halvsyskon på pappans sida, Utrerano VII

De andra två om vi går inåt, är halvsyskon på pappans sida de också, Gotardo.

Aguila är one-of-a-kind, men mamma till hon längst åt höger och hon till vänster om sig. Det här blev nästan värre än Hasse Alfredsson när han är i Folkparken...  

Läste i senaste Ridsport att magra hästar på bete har ökat stort i år. Vad beror det på? Okunskap från alla nya hästägare, ren slöhet eller vad?

Betet har på de flesta håll varit dåligt. Inget växer i torkan och gräset tar förstås slut. Hästar är utmärkta gräsförstörare dessutom. De river upp hela plantan ibland.

Vi har än så länge inte behövt stödfodra, men det är en tidsfråga innan vi börjar.

I artikeln stod att det är framför allt unghästar och gamla hästar som drabbas. De hade teorin att många gamla hästar som egentligen borde avlivas, men där ägaren inte orkar ta beslutet, får gå på bete. Tyvärr slutar det då med att de får en anmälning på sig och hästen blir tvångsavlivad. Vilket öde, både för häst och ägare. Då är det väl ändå bättre att ta det tunga beslutet själv innan hästen nästan svultit ihjäl.

Många tänker inte heller på att hästar har olika behov. Unghingstar behöver mycket mer mat än vuxna hästar. Det går inte att släppa en blandad flock på lösdrift och tro att det räcker med gräs. Speciellt inte i år.

När vi hade våra tre unghingstar på lösdrift gav vi kraftfoder två gånger om dagen och då var ändå gräset bättre än nu. Aciano krävde mer än de andra två och då måste man anpassa efter individ.

Lösdrift, som sköts, är inte tidsbesparande precis. Det är ett himla pyssel.

Insekter ställer också till det. Hästarna blir oroliga och får ingen ro att äta. Då får man kanske överge tanken med bete dygnet runt. Det är ingen god hästhålling att låta dem gå ute med stora knottsvärmar runt öronen.

I år är första gången på flera år som våra gått ute dygnet om. Vi har nästan alltid fått ta in mammor med föl p g a dåligt väder eller insekter. Fölen måste vila. De slänger sig i halmen så fort de kommer in. Men i år har vi haft en otrolig tur både med väder och inga insekter. Antagligen är det vår svärm med svalor som hjälper oss. Vi har i princip inga flugor och väldigt lite knott. Någon enstaka broms, men de är sällsynta.

Detta är en sommar att njuta av och passa på och vila sig lite. Snart nog kommer vinter och mockning.

Gräset är grönare... Här är det Rombo och mamma Dula som tittar längtansfullt på lösdriftens gräs. Men det ser ut som de har ganska mycket i sin egen hage. Detta är ett foto från ifjol. I år är det betydligt glesare gräsmatta.

Ja, ni vet ju att det är jag, Gucci, som tar emot kursanmälningar och fixar så det blir rätt i pärmen. Matte är så virrig. Sedan måste jag passa färgskrivaren. Jag ligger ner och passar den för det mesta, förutom nu då matte kom och störde med kameran.  Matte påstår att det är mitt fel att alla kopior blir gula numera. Hon säger att det blir värmeöverslag i maskinen när jag passar den, HA!  Men jag tror att matte har satt i färggrunkorna fel bara. Ni vet ju hur hon är med det där tekniska!!