Idag var det min tur att kalasa. Det känns som 18 fortfarande inuti, men utanpå talar sanningen sitt klara språk.

När jag såg Allsång på Skansen i tisdags och såg Mikael Wiehe så funderade jag på om jag också möjligtvis kunde ha åldrats. Han spelade i Hoola Bandoola Band när jag gick på min första skoldans och mötte min första pojkvän och han ser absolut äldre ut än jag, hm (året var 1973). Det är han också i och för sig (5 år), men sången var mycket fin tycker jag så nu strör jag lite kärlek över mina läsare

och fortsätter kalasa. 

 

pfiff

12 juli 2010 10:30

Grattis!!

 

Ann-Britt

12 juli 2010 17:33

Tackar, tackar!

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

 

Ylle

12 juli 2010 21:13

Instämmer i GRATTIS-kören! Ja visst är det underligt hur GAMLA ens jämnåriga (eller nästan) idoler ser ut nuförtiden! Men de har väl levt ett hårt liv? Och om man inte tittar sig i spegeln så kan man ju tro... att man inte är SÅ gammal? Ha ha (skrattet gällde inte Dig utan mig...)

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Ewa

13 juli 2010 18:48

Såg genrepet på skansen (orkade inte stanna hela kvällen) och insåg också att jag nog blivit gammal. Mikael Wiehe har funnits med mig hela livet (och även Afzelius och Hoola Bandoola såklart) :-)

http://saraconnemara.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...