Han har kommit på att så länge man går ensam med mamma i hagen kan man ligga ner lugnt och fint och äta gräs. Ingen kommer och stör. Han ligger som en liten hackspett och tuggar i sig gräs. 

Vi har gjort det stora "misstaget" att vara ute precis hela dagen, förutom när vi mockade. Vi förmiddagsfikade ute i solskenet  och åt lunch ute och sedan fixade Kenneth med hagstaket och jag hamnade i en rabatt.

Gissa om vi kommer att sova gott inatt. Jag som tänkte se en film kl 21.00 Hm, undrar om jag är vaken då?

 

Evisen

24 april 2010 19:29

Han är ju så go! Jag tro du sov sååå gott vid ca 21.15 :o)

http://www.metrobloggen.se/evisen

 

ylle

25 april 2010 09:01

En klok unge den där B! Varför stå när man kan ligga och äta?

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Nina

25 april 2010 12:29

Han är inte bara lat, han är supersöt också :)

http://www.dorado.bloggagratis.se

 

Mägi

25 april 2010 13:01

Ja jisses vad söt man kan vara då! Ser gulligt fräckt ut när han ligger ner i smaskar:-)

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...