Som vi har jobbat idag. Kenneth och jag har haft god hjälp av Emma, Conny och Heidi.

Vi tömde ur Ninfas box inför fölningen (10 kärror minst) och fyllde på med ny fin halm. Vi fixade klart hela stallet innan lunch och sedan belönade vi oss med korvgrillning. Jag tror det var närmare 20 grader varmt.

Skjulet nere i sommarhagen tömdes och det var ett tungt arbete. Vi fyllde fem eller sex släp. Nu är det rent och fint och får stå och torka rejält innan vi ska halma upp till småkillarna. Vi tänkte släppa dem om någon vecka där.

När Kenneth körde upp och tömde släpet passade vi på att vila och sola.

Det här vädret skulle jag kunna vänja mig vid... Jag skulle lätt kunna vänja mig vid att ha Emma här varje dag också. Oj, vad jag kommer att sakna dig gumman!!

Våra nya ston är på väg nu från Spanien. De lastades imorse och i bästa fall är de framme måndag kväll. Det känns bra att de är två som åker tillsammans. Det blir bra här också, eftersom de aldrig sett grönt gräs och inte kan släppas i hage hela dagarna så har de sällskap av varandra i stallet. De kan ju dessutom gå i samma hage. Perfekt!

PS! Putsade fönstren utvändigt i matrum och vardagsrum. Men det blev inte så mycket bättre för det är gammal linolja och lite färg kvar från förra året. Ja, ja.

Lite fusk med en bild från förra året. Men snart ser det ut så här.

Jag har målat klart de 9 boxarna. Kenneth kom in och berättade att det var varmare ute än i stallet, 16,5 grader! Dé ni!

En klok kvinna i sina bästa år skulle nog gått in och lagt sig på sofflocket efter att ha jobbat som en idiot i stallet tills klockan var 15.30 Men eftersom jag är en mindre klok kvinna, om än i mina bästa år, så gick jag ut och planterade penséer, klippte ner perenner och lite annat. Tills jag kom på att kroppen inte lydde mig mer och då hamnade jag i en stol med två katter i knäet. Det går inte att sitta inne när den första vårsolen tittar fram.

Nu ! ska jag jag lägga mig på sofflocket. Det gäller bara att lyckas ta sig upp igen när hästarna ska in om en timma eller så. Vårtrötta muskler är inte att leka med.

Hoppas ni alla har det skönt och att er snö börjar försvinna.

Idag har jag målat tre boxar. Vilken tid det tar! Jag hade för mig att det gick jättesnabbt när väl tvättningen var klar.

Nåväl, 9 boxar är tvättade och målet är ju att de ska vara målade till söndagens kurs. Hm, jag får nog lägga på en rem.

Vi har gäster på lördag och planen var att tvätta fönster också, så att vi kan se ut. Men som tur är, är alla djurmänniskor som kommer så de ursäktar nog om jag prioriterar djurens välbefinnande i första hand. (Hoppas jag) Jag får försöka laga god mat och ha massor med vin så de glömmer att titta ut. Eller ja, det går inte att titta ut för fönstren är så skitiga.

Leran torkar sakta men säkert och nu går det att steppa på topparna av lerkokorna. Råkar man steppa vid sidan så sitter stöveln obeveksamt fast. Både Emma och jag har nästan lyckats hamna på strumpsock idag i leran.

Vi har suttit ute och fikat både på förmiddagen och efter lunchen och det är härligt ute. 10 grader varmt och fåglarna sjunger som besatta. Koltrasten har börjat och det är det bästa "läte" jag vet på våren.

Ha en vilsam kväll!

Vill bara tillägga, så ni inte tror att jag glassar runt med en högtryckstvätt och låter stackars Emma slita med mockningen, att jag HANDSKURAR boxarna för att få så lite vatten som möjligt som rinner runt.

Virkon och varmvatten, det är grejor det!

Som vi har slitit idag. Min helt underbara praktikant har skött hela mocknings-, halmnings- och matbiten och jag har tvättat väggar som en galning och ringt Spanien och transportören osv, osv. Både Emma och jag var helt slut i kroppen när klockan var 15. Kenneth har namnsdag så han bjöd oss på kaffe med kladdig kaka och det satt fint.

Det värsta är att nu ser resten av stallet ännu skitigare ut när några boxar är rena och fina. Det går ju inte att tvätta allt och blöta ner alla golv osv, så jag får försöka blunda tills det blir lite varmare och kan ta de andra väggarna. Jag har tvättat inne i boxarna och ska måla där. Halmen får suga upp vattnet så mockar vi ut det imorgon.

Ninfas box ska tömmas helt och ny fin bädd ska läggas. Jag brukar lägga in ett par spånbalar som suger bra när det är dags för fölning och sedan massor av halm ovanpå.

Nåväl så tjock är hon kanske inte, den lilla Bianca. Hon ser ut att ha ett fantastiskt kliv! Jag gillar hennes bakbensaktivitet på den här bilden. Det bådar gott. Hon har onekligen slimmat sig en del när hon blev inriden.

Den här lilla tjockisen kommer förhoppningsvis hit i nästa vecka.

Hon verkar vara den lättfödda typen. På bilden är hon fem år och helt ohanterad. Nu har hon ridits in och tappat lite vikt och satt några muskler istället. Jag tycker hon är jättefin och den riktigt gamla klassiska modellen.

Hon kommer att vara till försäljning och hon är perfekt som avelssto, men vi vill sälja henne till någon som rider.

Hon reds in på ett nafs och är lugn, stabil och intelligent. Inte dåligt att få allt det i en häst, eller hur?

Det har varit ett strul med transport hit. Vi blir lovad en dag och sedan är helt plötsligt bilen full. Nu har jag bytt transportör och hoppas på bättre tur. Nu vill vi få hit damerna. Väntan känns evig. Jag har haft ett gott öga till de här gobitarna  ett helt år nu snart, men så skulle de ridas in och det tar sin lilla tid.

Denna veckan har jag praktikant, Emma, från Östra Ljungby Naturbruksgymnasium. Imorgon ska vi feja och börja måla vårt smutsiga stall. Ja, det ska inte vara smutsigt när vi målar... Oj, så skönt det ska bli att få bort det gråa vinterskräpet som finns överallt.

Det här gänget har fått ett miljonkontrakt med ett skivbolag. De är fiskare, livräddare mm som tidigare gett små spontana konserter i Port Isaac och nu ska de alltså bli rich and famous. Varför är det ingen som lyssnar på mig när jag går och trallar i stallet och ger mig ett miljonkontrakt?? Nej, nu gnäller jag igen.

Jag fick någon fråga på kvalificerade hingstar och röntgen i förra inläggets kommentarer. Hästarna friröntgas från nedärvningsbara defekter, dvs lösa benbitar. Ryggproblem är en "annan femma".

Fertiliteten kollas också. Det är många PRE-hingstar vars sperma inte tål kylning och än mindre frysning. Är de kvalificerade måste man kunna tillhandahålla fryst sperma.

Ston ska antingen ha haft föl eller vara dräktiga när de visas.

Tyvärr är kostnaden alltför stor utanför Spanien att bekosta en kvalifikation av ett sto, tycker jag. Det kommer att kosta 30-40 000:- och de pengarna får man aldrig tillbaka på att sälja föl/avkommor. Tråkigt, men det måste trots allt finnas en ekonomi i verksamheten.

En hingst däremot kan ju få in dessa pengar ganska snabbt och jag tycker att det är ett måste om man vill tillhandahålla kvalitet. Idag finns inte möjligheten i Sverige, men jag hoppas det kommer snart.

Det finns 2 kvalificerade hingstar idag i Sverige, vad jag vet (rätta mig om jag har fel och det gör ni nog...) och det är Armas Veleño och Quarzo.

http://www.ancce.es/panelc_apw/spaw/uploads/files/Trc/reglamento_trc09.pdf

Här hittar ni reglementet för TRC på ANCCE:s hemsida.

Här är en gammal goding, Pregonero, som Aguila har bland sina förfäder. Han är en av de riktigt stora hingstarna i Spanien. Långt före tiden med semin, jättelika "kreatur" eller kvalificeringar.

Jag måste få oja mig över att alla vill ha så stora hästar idag. Jag skulle aldrig betäcka med en hingst som är 170-175 cm. PRE har alltid varit en liten häst och jag personligen tror inte att de kommer att hålla för att bli så stora. Nu är det så att avkommorna i Sverige blir större än spanskfödda, pga goda uppväxtförhållanden antagligen. Vårt stuteri har små ston, 154-156, och väljer inga stora hingstar och ändå ser vi t ex Azora som är knappt 2 år och redan 155 cm i mankhöjd. Alltså större än sin mamma. Hon blir antagligen 160 som vuxen och det tycker jag är stort för ett sto.

Morfologiska cirkusen är också en "modemässa". Ibland ska de vara stora, ibland bruna eller svarta osv. Högst godtyckligt enligt mig. Ridproven är alldeles för enkla för hingstarna och säger inte mycket om kvaliteten. Visst är det roligt att visa sin häst och jättekul när det går bra, men en riktigt rättvisande kvalitetsstämpel tycker jag inte att det är.

Men så besvärlig jag var idag då... Men jag brinner för PRE och vill inte se hela rasen få dåligt rykte av en vilda västern mentalitet där man tjänar snabba pengar på mediokra hästar.

Vill du satsa på ett avelsto, så köp det bästa du någonsin har råd med och räkna sedan med att det tar två-tre generationer innan du kunnat förädla och förbättra hennes gener och kunna säga att "nu har vi lyckats i vårt avelsarbete". Det finns inga snabba cash i avel. Speciellt inte om du har ett sto!