Fick raskt kläm på nya uppdateringsmodulen till hemsidan. Fixade flera nya underrubriker och la in text på sidorna. Swisch, swisch så fint det blev. Hm, skulle sedan spara ytterligare en sida; trycker på redigera och då kopierar den in hela den gamla uppdateringsmodulen och allt jag gjort på den nya är borta. 
Jag ska inte tynga er med vad jag sa till min lilla kära datamaskin. Kan man inte bli vansinnig?

Stängde hela skiten och så får vi väl se om supporten på något sätt kan återskapa det jag gjorde innan allt brakade samman.

Jag är inte glad

och adventskransen har hamnat på dörren. Alexandra har knåpat ihop den.

Samtidigt blommar vinterjasminen. Den är lite väl vildväxande, men den är söt tycker jag. Den blommar ett par gånger på vintern om vi har tur. Egentligen ska den vara spaljerad, men som allt annat hos mig så har det inte hunnits med. Jag ska bygga spaljér själv har jag fått för mig och då blir det när det blir. Dvs kanske aldrig...

Jag har sett fina, enkla spaljéer hos antroposoferna i Järna och just precis sådana vill jag ha. Våra rosor är av det gigantiska slaget och vanliga köpe-spaljéer räcker inte till. Så nu är det hängrosor istället för klängrosor.

Jag hade behövt putsa fönster inför "ljusstakehelgen" som kommer, men måste sitta med hemsidan istället. Det har varit struligt med supporten och nu äntligen har vi fått kontakt och ska ha ett möte imorgon. Det kan/vill jag inte missa,för nu är jag så störd över att hemsidan aldrig blir klar. Känner mig "hialös".

En dag utan regn och hästarna har fått en hel dag i hagen. Härligt!

Måste bekänna att jag ljugit. Alexandra med pojkvän somnade inte alls, för de såg filmen på bio. Men Kenneth somnade, det är dagens sanning.

Är det någon som vill köpa Australia av mig? Endast tittad på en gång, 100:-. Billigt, billigt...

Smaken är som baken och kanske att just du bara älskar den!?

Fy f-n för detta väder. Vi hade veterinär här imorse och stelkrampsvaccinerade alla fölen och sedan fick de gå ut i hagen lite efter kl 10. JÄTTEKUL tyckte alla. Ett par timmar senare skrek "mammorna" på oss och bad oss ta in dem igen. De fick stå ut till 14.30, men då hade de verkligen fått nog.

Jag kommer inte att åka till SICAB. Nu har jag äntligen bestämt mig. Men det kan ju pigga upp bara att titta på lite foton från föregående års resor. 

Men våra ska inte gnälla. Så här inklämda står sto och ibland sto med föl under SICAB-veckan. Alla deltagare måste vara där hela veckan dessutom. Stoavdelningen är inne i en av utställningshallarna och det där med rökfri miljö och annat "trams" gäller inte i Spanien. Det är mycket hög ljudnivå och jag lider med de stackarna.

 Liten bebis på utställning.

 Sombrero införskaffades till lilla mig.

 Pignon uppträdde 2007 och det var en upplevelse. Passa på ni som kan se honom i Stockholm i helgen.

Jeque (Utrerano-son) och vinnare av sin klass både det året (2007) och 2008. Beridare Veronica Winsents och ägare El Robledal, vår spanska samarbetspartner.

Nog är han väldigt vacker halvbrodern till våra småttingar, Capitano och Rombo. Jag kan knappt vänta tills de är så stora.

Cárdenas är otroligt duktiga på marknadsföring. Stuteriet har lyckats göra sig legendariskt genom att ge ut vackra böcker osv, osv men egentligen har de aldrig haft så framgångsrika hästar. Utrerano och Fuego (far och son) är inte deras uppfödning, utan inköpta för att förbättra aveln, vilket i och för sig är hedervärt. Ska bli spännande att se vad det kommer ut av det.

Avelsarbete är minst ett 10 års projekt. Att hela tiden få en avkomma som är bättre en sin förälder, betäcka med en ännu finare osv, osv. Att behålla ridbarheten, samtidigt som man har rastyp och ett supertemperament.

Supergång och en "dålig skalle" eller bara utställningsexemplar är inget vi eftersträvar på vårt lilla stuteri. Det är väl trevlig samvaro och ridning de är till för? Är de inte lätta att hantera är det inget att ha, hur fint de än sprattlar med benen!

Har genomlidig tre timmar, nästan, med Australia. Du milde tid vilken seg smörja. Hade det inte varit för Hugh Jackman (även om han hade på tok för mycket kläder på sig i den värmen) hade jag somnat raskt.
Kenneth började nicka med huvudet efter 16 minuter (då var kaffet slut) och sov riktigt gott efter 21. Han vaknade snart till igen och satte sig och jobbade istället.

Kidman var torr som fnöske och tydligen inte så lockande som Jackman.

Inget att rekommendera alltså, om nu någon har missat den.

Hästarna var i upplösningstillstånd klockan ett när de väl fick komma in. Fruktansvärt att lämna dem ute tyckte de. Jag ska smyga ut nu och fråga om de kan tänka sig att förlåta mig.

Hagarna simmar och det är obegripligt att det finns så mycket regn. Såg en artikel i tidningen idag om hur långt upp havet kommer att befinna sig om 100 år om inte klimatförändringarna upphör. Vi ligger säkert på vår lilla topp här på Gustavsborg, men det är läskigt värre för Malmö, Helsingborg osv. Nåväl, jag lär väl inte leva då, men förhoppningsvis mina/våra barns barn och det hade varit trevligt att få efterlämna en bra värld till dem.

Tänd ett ljus och en brasa och njut av det lilla mörka elände som är kvar av söndagen!

Figaro den 20 mars 2008.

Kenneth och jag var nog de enda två personerna i Sverige som inte sett Mamma Mia, fram tills igår kväll. Jag köpte DVD:n från en jultidningskatalog och nu äntligen är vi också allmänbildade.

Det var verkligen en riktig gladfilm. Men jag grät lite ibland också. Meryl Streep är fantastisk och "The winner takes it all" gör hon sååå bra. Jag har hört den på radio bara tidigare och tyckte den var väl lite småfalskt sjungen osv, men när jag såg henne sjunga på film så grät jag.

Vissa karlar blir bara snyggare och snyggare ju äldre de blir. Pierce Brosnan, tvålfager och halvslemmig som ung, var ju en höjdare!

Härligt gäng skådisar, så den tål att ses igen.

Nu ska vi ta in våra snart nog sönderregnade pållar och sedan blir det "Australia". Garanterat en sömnpilla enligt dottern, som somnade efter 20 minuter och pojkvännen efter 5. Bådar ju gott så här en söndagseftermiddag.

Katten Gucci har intagit sovposition i min pärm med kurspapper, så jag kan inte jobba, he he.

Kenneth och jag var på jubileumskalas i eftermiddag och det bjöds på musik, typ brunnsmusik. Jag fick sådan nostalgikänsla och längtade till Stockholm och K1 med högvakten.

Våra Blå Stjärnan-möten hölls på K1 eller Hovstallet och det var en mäktig känsla när killarna och tjejerna övade. Ibland hörde man en ensam trumpetare som satt på sitt rum och spelade. Magiskt!

På videon en snutt med högvakten. Jag tror att den stora svart-vita hästen är Mary. De hade "Pompe", (Pompei) megastor Clydesdale, och Mary. Alexandra var liten flicka då och hon älskade att vara med i stallet. När det var Sthlm Horse Show var vi funktionärer och hon fick stå och hålla Pompe en gång. Han var över 180 i mankhöjd och Alexandra var 7-8 år. Ni kan tänka er effekten!

Kommer ni ihåg TV-serien "Jewel in the Crown" och den osympatiska Ronald Merrick som älskade Sousas marscher.

Jag tycker också det är lite häftigt med marschmusik, även om jag inte är militärisk av mig. Har velat åka till Tatoo i Ystad, men det har inte blivit av.