Väldigt mycket spänning och väldigt lite spänst. Nu blir det kanske liv i luckan, men jag tycker det är bedrövligt att ge 82% för denna ritt. 

Så här ser halten ut i slutet av ritten!

Detta är nästa praktexempel!!

http://www.jonibentley.co.uk

Det går tyvärr inte att länka till sidan, men det går nog att hitta ändå. Där finns denna mycket intressanta artikel, där jag också hämtat de ovanstående bilderna. Ni kan klicka vidare från den sidan och se klipp ur "If horses could speak".

Jag blir ledsen när jag ser hur hästar misshandlas i jakten på poäng på tävlingar. Är det dessutom ryttarna här ovan som är förebilder och som får höga poäng av domarna, så är det riktigt allvarligt. 

I en av Ankys OS-ritter försökte hästen resa sig, bara så frustrerad den var, när hon skulle göra piaff. Domarna borde skicka ut henne från banan istället för att ge skyhöga poäng.

Så, nu är det sagt och nu blir jag väl offentligt lynchad...

 

Charlotte

13 november 2009 14:14

Håller med helt och fullt, man vill helst gråta när man ser eländet.

/Charlotte

http://www.charlottestrand.com

 

ylle

13 november 2009 19:59

Ja inte blir Du lynchad av mig heller, jag håller med Dig helt och fullt. Det är FULA ritter och hårda tag!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Sara

13 november 2009 19:59

Nej då Ann-Britt, du blir inte lynchad av mej iallafall! Trots att jag är en tvättäkta dressyrryttare med just tävlingsmomentet som förebild, blir inte heller jag särskilt imponerad av varken Anky eller Patrik. Det finns enligt mej endast ett fåtal ryttare på denna elitnivå som rider imponerande. Det är bla Hubertus Schmidt och Debbie McDonald. Kolla in dem på youtube så kan man få se tävlingsritter att njuta av.
Jag kan inte för mitt liv förstå att Anky varit så otroligt framgångsrik. När man inte ens kan ta in sin tävlingshäst på prisutdelningen, då säger det ganska mycket om hästens spänningsnivå....

http://www.pepinopre.com

 

Ann-Britt

13 november 2009 20:24

Då överlever jag denna dag också. Puh!

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Kerstin

14 november 2009 10:19

Jag håller fullständigt med dig Ann-Britt!! Det är bra ju flera röster som höjs till hästens försvar. Detta stolta, goda och tjänstvilliga djur som utsätts för vansinnig formgivning och press i rosett- och presigejaktens namn. Nej fram för en hästvänlig ridning där ekipaget rör sig tillsammans som ett samspelt dansande par.

 

Lovis

14 november 2009 15:56

När jag var yngre så fick jag höra att Dressyren handlade om osynliga hjälper. Jag tycker inte att det här är dressyr. Hon hackar med hälarna hela tiden!

http://ridkonst.lovis.se

 

Ingegerd

14 november 2009 20:16

Jag är helt okunnig om hur dressyrritt ska se ut. Tycker ändå mig kunna se hur kvinnan tvingar hästen så det ser stramt och spänt ut. Väldigt intressant och bra att Du höjer Din röst till hästarnas fromma!

http://josephinespapilloner.blogg.se/?tmp=14194206

 

Ingela i Simontorp

15 november 2009 21:08

Du vet vad jag tycker om den typen av dressyr!
Ingen lynchning härifrån heller, således.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...