Oj, oj, oj vad har vi nu gjort? Tankarna bara snurrade i huvudet när jag gått och lagt mig och sömnen infann sig inte förrän vid 4-tiden i morse. Vi har sålt Nobleza! 
För några månader sedan var hon inte ens till salu! Hur väljer man vem och varför någon av avkommorna ska säljas? Ja, det är inte lätt, men vi kan inte behålla alla stoföl hur gärna vi än vill. Cilla hade i ett svagt ögonblick sagt "Ska ni sälja Nobleza är jag intresserad". När Estela fick ett stoföl i år också, mailade jag till Cilla och frågade om hon var intresserad. Hon sa JAAAA och sedan gick allt väldigt fort.

Ett stoföl om året räcker mer än väl till egen rekrytering. Vi har kvar Azora från förra året. Vi vill få ut ett riktigt fint sto till en bra människa som rider och det avgjorde valet av häst och köpare.

Men jag grät floder i morse när jag ledde ut Nobleza till hagen. Nu är hon inte längre vår häst! Det gjorde inte saken bättre att hon var extra gullig mot mig och gick och buffade lätt med mulen mot min axel. Hon tyckte nog att jag var lite konstigare än vanligt idag.

Vi vet mycket väl att Nobleza får det MINST lika bra hos Cilla, så tårarna gäller inte några sådana funderingar. Men hon har alltid varit mitt "hjärtegull". 
Stort lycka till! Cilla. Du har köpt en toppentjej och ni kommer att gå långt tillsammans.

 

Cilla

8 september 2009 19:59

Men oj Ann-Britt! Du vet ju att jag alltid varit väldigt förtjust i henne... och aldrig trodde ni skulle sälja henne. Jag är väldigt stolt och glad att ni ändå valde mig som ny ägare till den här prinsessan! Och på sätt och vis blir hon ju kvar "i familjen", eller hur?
Massor av kramar från en omtumlad Cilla som inte kan sluta le.

 

Evisen

8 september 2009 21:41

Ojoj... förstår dina känslor! Skulle inte skiljas från Figge för alla pengar i Småland! Är så glad över att jag fick köpa honom! Kram på dig!

http://www.metrobloggen.se/evisen

 

Ann-Britt

9 september 2009 11:09

Tack för era snälla tankar!
Jo, jag vet att hon är kvar i familjen och att vi får se henne framöver och det ser vi fram emot.
Vi har ju hittat superfina ägare till alla hästar vi sålt och det känns betryggande.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...