Skickar en tanke och hälsning till Marianne och Rolf som har tagit bort sin fine Titan. Titan fick 27 härliga år och reds senast vid midsommar. Det är väl ett fint hästliv? 20 år längre än genomsnittshästen lever.

Men det hjälper ju egentligen inte, sorgen blir lika stor för det.

Nu blir det de två treåriga Morganhingstarna som ska sättas igång och det skingrar tankarna. Även dessa två saknar sin Titan. Han var deras uppfostrare och lekfarbror.

Ta hand om er allihop i Värmland! 

 

Sussi

10 juli 2009 08:46

Men usch så tråkigt!
Tyvärr så kommer ju allt till det så småningom men det gör det inte lättare!
Vad bra att dom får några andra hästar att fokusera på..

Tyvärr ingen vinst den här veckan heller om man inte kan räkna dom två after eighten jag vann på chokladhjulet.. och jag som inte ens ska äta godis hihi

ha den härlig fredag

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

Evisen

10 juli 2009 11:01

Det är alltid tråkigt när de går bort! Menar du att 7 år är genomsinttslängden??? Herregud få förfärligt!

Ja, titta på är kanske ett bra alternativ! Tur att det inte är "själva ryggen" som är kass, det är musklerna som spelar mig stora spratt ibland!! Fast Lotta på Isis Källa är helt underbar med sina händer!! Hon masserar även hästar, så Figge kommer att få samma härlig behandling!!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...