Här är våra tre högdräktiga damer. Två veckor kvar på Dula bara och spänningen stiger...

Aciano har nu sällskap av Nobleza och Azora och de är så gulliga mot honom. Perfekta små lekkamrater och de är mycket roligare än mamma tycker han.

 

Ingegerd

22 maj 2009 21:48

Aciano ser stolt ut, är det könsskillnader redan på föl, utstrålning menar jag? Stoet längst till vänster är hon närmast på tur?
Trevlig helg på er!

http://josephinespapilloner.blogg.se/?tmp=22214309

 

Ann-Britt

23 maj 2009 11:02

Det är inte så stor skillnad när de är små föl tycker jag. Våra stoföl har nog varit busigare än hingstfölen. Aciano är dock en riktig lite spjuver.
Hon med rumpan mot oss är först i tur till fölning, sedan vänster- och sist högerdamen.
Trevlig helg på dig också!

 

skogsfrun på dal

24 maj 2009 22:28

Usch va´spännande, lycka till med samtliga damer!

http://www.barasaras.bloggagratis.se

 

Ann-Britt

24 maj 2009 22:33

Jag tackar Skogsfrun!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...